dikt om att lyssna på sommarprataren Bodil Malmsten

Mötet med Bodil och mig som blev och var 19 och 93.

Mamma ringer 10am en lördag, mitt I myggbettssömnen
Vill veta om jag är förkyld? Säger Bodil är P1 Sommar.
Det betyder “ Den önskade”, sa Bodil till Desirée, en gång.
Hennes son har raggat på mig för länge sen, sa Ingela, en gång.
Hennes dotter, köpte en remsa av mig på Pressbyrån, en gång
Blädder I hennes senaste, på konferanslokal, med Rebecka.
Ljudbok om barndomen var mammas julklapp, en gång.
Jag läste hennes samlade dikter, på en Svedmyrabalkong.
Hon tog över rummet när hon presenterade Ben Watt, sa en.
Hennes kortfilm om hur hon vandrar I Fältöversten, på tv.
Jag mötte Lassie, jag mötte Bodil, för en del av mig åker nog,
jag med, tänkte när läste den första boken från Finistère hos en vän.

19nittiotre tänkte jag nog inte, att jag skulle sitta här idag, möta 19 år igen och nittiotre,
i ett gammal pytteby utanför Tours och portvaktslägenhet eller piglägenhet högst upp I Paris.
Ca hundra år från Rohmers kortfilm om 19sextiotalets olika arrondissements.
Jag som tanten som går så sakta för att lämna en glasflaska I den blå filmen, för 100 år sen.

När jag var nitton och bodde 55 minuter från Paris, färdandes med TGV,
tog jag in Frankrike genom, ögon, öron, näsa och hals, mamma, inte förkyld idag precis,
Senaste tidens Muriel Burberryläsning, Suzannes karriär, har framtidens franska våg återvänt?
20sextiosex, och jag som gumma, lika gammal som mormors, och farmors systrar som lever än.

Mamma ringer 10pm, en lördag, mitt I myggbettsallergin.
Jag säger att jag drömde om den tjeckiska kören I Mont St Michelle.
Att jag stod där som 19 igen, men färdades I futurum,
såg tillbaka på de 2/3 av mitt liv som inte hänt än.
Kanske att det ändå blir den sista 1/3, som blir likt mitt sista tonårs existens.
Kanske att jag tar bilen och åker resan med Ingelas Volvo återigen.
Att jag stannar igen, I Beauville, och tar ett foto på Prousts hotell.
Kanske är det där jag stannar, om bensinen tar slut.
Ett gammalt semesterparadis, som min barndoms Falkenberg,
som vissnar lite om vintern, men på jakt efter den tid som flytt.
Frankrike har sin törst, Frankrike kanske blir min ålderdom.
Jag lyssnade på Bodil Malmsten och blev nitton år och nittiotre.