Erik Enocksson - The state the sea left me in
Trentemöller - Take me into your skin
Tosca - Springer
Herbie Hancock - Raindance
Mokira - Ode to the Ode to the street hassle
Kim Cascone - New world rising - New density remix
John Cage - First construction in metal (1939)
Mongolian Jet Set - Clairevoyage
Decomposed subsonic - Atlantic View - Markus Gntner remix
http://open.spotify.com/user/alelajoensson/playlist/2QA72k860PIm38jpjmNf6F
torsdag 25 mars 2010
torsdag 4 mars 2010
But didn't it feel like you were on a date?
kan det bara vara ett förspel,
mörkret svepte en kall filt över framtiden
kan vi inte bara beställa pizza?
föraningen om den riktiga kylan var ungefär
Måste du vara så uppriktig?
kanske något extrasensoriskt är på gång?
en improviserad prestanda.
mörkret svepte en kall filt över framtiden
kan vi inte bara beställa pizza?
föraningen om den riktiga kylan var ungefär
Måste du vara så uppriktig?
kanske något extrasensoriskt är på gång?
en improviserad prestanda.
40 jogging on the spot
när snart fyrtio vintrar tränger din panna
och gräver djupa diken i din skönhets rynkor
ditt tonåriga stolta liv, så såg det ut nu...
kommer du att bevara en trasig plätt ogräs?
Därefter ställs det där all din skönhet ligger
lägg på skatten av dina dagar i form utav
40 jogging on the spot, I must achieve!
vad vill du säga med dina egna djupt insjunkna ögon
Om du äter skam och beröm, ännu mer beröm
förtjänar din skönhets enkla användning
Om du kunde besvara den rättvist?
skall summan min beräknas och göra andras ursäkt
styrker med brädan sin skönhet genom din som är en destå större blus.
och gräver djupa diken i din skönhets rynkor
ditt tonåriga stolta liv, så såg det ut nu...
kommer du att bevara en trasig plätt ogräs?
Därefter ställs det där all din skönhet ligger
lägg på skatten av dina dagar i form utav
40 jogging on the spot, I must achieve!
vad vill du säga med dina egna djupt insjunkna ögon
Om du äter skam och beröm, ännu mer beröm
förtjänar din skönhets enkla användning
Om du kunde besvara den rättvist?
skall summan min beräknas och göra andras ursäkt
styrker med brädan sin skönhet genom din som är en destå större blus.
kvällens Spotifylista och lite småtexter på engelska
Milky Globe/Sorcerer - Soft Sea/
Boom Clap Bachelors - L-O-V-E (Kem Fuego mix)
Headset feat Daedelus- Outward sound
Ras G - Dishwasher
Onra and Quetzal - Give Something
Kenneth Bager, Gisli - Fragment Zero...And I kept Dubbin
Lorenz Rhode - Telephone Helicopter Applause Gunshot
Naive New beaters - Live Good - In Flaganti Stoner Mix
Tony Cook Pres Vernon Cheely - Get to the point
http://open.spotify.com/user/alelajoensson/playlist/6kJmS96e7EASN27yZgdCPi
I have a hole in my iceeyes view,
vary, amended,
shift linkage fitfully
make progress, developing
out there there are even brightness
I appreciate the value out of the thouht
to low light, as the carlights that
automatically disappear in the spring.
non-arrival, temporary,
the bias of the thought
DEFIANCE, noisy, rooftops
attracting over on its side
get to the core
fix the length of the thought
miniskirt view
turn on the light in the end.
certain, assured, confident, surprised
voiceless consonants which are over-charged
thoughts are free of duty, an ever so slight reflection,
UMPTEEN things to count on to sixty, and a
ending one with the seventh.
r
cream of soup of shellfish or poultry,
MACAROON on unglaced white porcelain
keep up, slow down
chop in cracking, bridle hunger
look for, plunder bird's nest.
supported by two parties on a reciprocal basis,
cutting tobacco into pieces that resemble eyes.
make a ornitologisk excursion on a birem.
it smells burnt, I'm not easily trimmed.
hazy, BARMY, folly, stupidity.
lying partly over each other.
convey someone's ideal. animated?
can not imagine what he thought about ...
a person's son hangson to his illusions
illustrative examples.
Imago. impregnated with paint.
TANGLED hop, seriously misunderstood.
happy, typical, drunken, rancor
as you can think of possible means.
ANIMOSITY petulant, ill-TIME.
I can not imagine to marry ...
MODERATE, reasonable, fair, inexpensive,
strong wind in medium hot oven.
often in full or put a tape on.
reasonable success, the prudent, moderate, mild,
be discussion leaders, PRESIDE?
confuse, INVOLVED, FALL OUT,
participate in social life, on the dust.
sham battle fight, the mockingbird in the mock sun
model farm, exemplary, ideal
take someone for their exemplary moderateity on tiptoe?
mitts, I give you my lab, carded,
both ladies and gentlemen.
respond to some chilly, I ignore.
not put your fingers between them, let MITTEN warn!
value within reasonable limits, some mediators dull and dry.
century with three bass,
terrace on the height or slope.
terra terra firma.
a shrew, a shrew and a FRETFUL.
round profitable collision.
after a period of cessation vivacity,
when paying the semester end.
border god Terminus territory
he was paid for their efforts
converts, stopt on the firm.
rip, divide, and splitting,
the burst yet, but thanks PRESENT
MOVE AWAY, pull away, disappear,
in class between 4e and 5e
removal men, Remover,
now distant repentance,
cast a hasty, cursory glance at,
incidentally graze.
let your eyes glide over a
glistening, bouncing allusion.
elegant man, charming boy,
Fleet glossy sheen out of fascination.
surrounding Glamis from Glamorgan Shire.
he CRACK eyes on someone else.
Boom Clap Bachelors - L-O-V-E (Kem Fuego mix)
Headset feat Daedelus- Outward sound
Ras G - Dishwasher
Onra and Quetzal - Give Something
Kenneth Bager, Gisli - Fragment Zero...And I kept Dubbin
Lorenz Rhode - Telephone Helicopter Applause Gunshot
Naive New beaters - Live Good - In Flaganti Stoner Mix
Tony Cook Pres Vernon Cheely - Get to the point
http://open.spotify.com/user/alelajoensson/playlist/6kJmS96e7EASN27yZgdCPi
I have a hole in my iceeyes view,
vary, amended,
shift linkage fitfully
make progress, developing
out there there are even brightness
I appreciate the value out of the thouht
to low light, as the carlights that
automatically disappear in the spring.
non-arrival, temporary,
the bias of the thought
DEFIANCE, noisy, rooftops
attracting over on its side
get to the core
fix the length of the thought
miniskirt view
turn on the light in the end.
certain, assured, confident, surprised
voiceless consonants which are over-charged
thoughts are free of duty, an ever so slight reflection,
UMPTEEN things to count on to sixty, and a
ending one with the seventh.
r
cream of soup of shellfish or poultry,
MACAROON on unglaced white porcelain
keep up, slow down
chop in cracking, bridle hunger
look for, plunder bird's nest.
supported by two parties on a reciprocal basis,
cutting tobacco into pieces that resemble eyes.
make a ornitologisk excursion on a birem.
it smells burnt, I'm not easily trimmed.
hazy, BARMY, folly, stupidity.
lying partly over each other.
convey someone's ideal. animated?
can not imagine what he thought about ...
a person's son hangson to his illusions
illustrative examples.
Imago. impregnated with paint.
TANGLED hop, seriously misunderstood.
happy, typical, drunken, rancor
as you can think of possible means.
ANIMOSITY petulant, ill-TIME.
I can not imagine to marry ...
MODERATE, reasonable, fair, inexpensive,
strong wind in medium hot oven.
often in full or put a tape on.
reasonable success, the prudent, moderate, mild,
be discussion leaders, PRESIDE?
confuse, INVOLVED, FALL OUT,
participate in social life, on the dust.
sham battle fight, the mockingbird in the mock sun
model farm, exemplary, ideal
take someone for their exemplary moderateity on tiptoe?
mitts, I give you my lab, carded,
both ladies and gentlemen.
respond to some chilly, I ignore.
not put your fingers between them, let MITTEN warn!
value within reasonable limits, some mediators dull and dry.
century with three bass,
terrace on the height or slope.
terra terra firma.
a shrew, a shrew and a FRETFUL.
round profitable collision.
after a period of cessation vivacity,
when paying the semester end.
border god Terminus territory
he was paid for their efforts
converts, stopt on the firm.
rip, divide, and splitting,
the burst yet, but thanks PRESENT
MOVE AWAY, pull away, disappear,
in class between 4e and 5e
removal men, Remover,
now distant repentance,
cast a hasty, cursory glance at,
incidentally graze.
let your eyes glide over a
glistening, bouncing allusion.
elegant man, charming boy,
Fleet glossy sheen out of fascination.
surrounding Glamis from Glamorgan Shire.
he CRACK eyes on someone else.
måndag 22 februari 2010
b-uppsats, politisk satir för barn - erlend loe
Inledning
Mycket forskning har gjorts inom barn och ungdomslitteraturen om huruvida det finns en specifik barnlitterär estetik. En stor del av barnlitteraturen skrivs i ett slags uppfostrande syfte. I temaböcker om till exempel andra länderbeskriver man lättfattligt och förklarar kulturella skillnader. I böcker som behandlar orättvisor försöker man sätta fingret på varför och förklara. Författaren är ofta en pedagog.
Jag har valt att skriva denna uppsats om de två första i en serie böcker som är fantastiska berättelser för barn (dock satt i en realistisk nu-tid) men ändå behandlar vuxna ämnen som makt, barn och viktproblem, politik, barnäktenskap, våld, djurrätt etc. och som inte förklarar varför. Författaren går alltså delvis emot både det didaktiska och det puritana adaptionstänkandet som i den svenska forskningen utvecklats ibland annat litteraturforskaren Göte Klingbergs studier.1
Det har sagts att författaren inte riktigt var säker på att det var barnböcker han skrivit när han var färdig. Han frågade sitt förlag vad de tyckte när han skickade in dem och de svarade att det var barnböcker. Detta är intressant att veta eftersom det kanske belyser författarens fria sätt att skriva. Loes svar motsvarar alltså nästan författaren Patricia Wrightsons svar på den berömda IBBY-kongressen där man diskuterade den stora frågan “Why do you write for children?”(“I just write my own stories in my own way and send them off to a publisher. He is the one experienced in marketing, and the one investing money in the story; he may not know for whom the story was written, but he is entitled to decide to whom he can sell it”2
I försäljningsinformation om böckerna står det att de är riktade främst till barn mellan 7-9 år. Böckerna är nog snarare av ”dubbel adress” typen än ”single”3 Det är mycket möjligt att ett barn som går i lågstadiet inte förstår det djup som finns i böckerna. Det är kanske är meningen att bara smygbelysa ämnena, att det läsande barnet känner någon form av igenkännelse med sådant som det snappat upp av vuxenvärlden men inte helt förstår. Barn idag lever dock inte enbart i en snäll och trygg bilderboksvärld. De är utsatta för ett massivt utbud via TV, reklam, video och tecknade serier, vilket kan medföra att deras naturliga behov av spänning stegras… Undersökningar har visat att även relativt små barn ofta ser på vuxenprogram på TV…många anser att följden kan bli en viss avtrubbning så att barnen reagerar med trötthet och likgiltighet inför våld av olika slag.4 Det vore intressant att använda böckerna i en högläsningsstudie och sedan fråga barnet som hört historien om vad de uppfattar, att använda Barbara Walls och Zohar Shavits teorier och undersöka ”dualitet”5. Men det finns det inte plats för i denna uppsats.
Syfte, metod och material
Syftet med denna uppsats är att göra en analys utav Erlend Loes första två böcker i serien om Kurt och diskutera hur han bakar in så kallade ”vuxna lite svåra teman” i en bok som främst riktar sig till barn i lågstadiet samt försöka sätta in böckerna i ett litteraturhistoriskt perspektiv.
De två böckerna heter ”Kurt och fisken” samt ”Kurt blir elak”. Det finns två böcker till i serien men de har ännu inte hunnit bli översatta till svenska och jag har valt att inte ta med dem på grund av uppsatsens omfång.
Jag kommer inte göra någon analys som går in på att det är en just norsk författare och ifall det finns en skillnad i norsk och svensk barnlitteratur.(Efter att ha läst ”Den norske barnelitteraturen gjennom 200 år” av Ørjasæter, Leirpoll, Risa, Økland anser jag att tendenserna och genrerna igenstämmer tillräckligt för att kunna använda mig av svensk referenslitttartur) Jag kommer inte heller gå in på illustrationerna eller jämföra Kurtböckerna med Loes övriga romaner som riktar sig till en vuxen läsare mer som än som en kort introduktion av Loe.
De tre böcker som jag huvudsakligen lyft mina analysmetoder från är Lennart Hellsings ”Tankar om barnlitteraturen”, ”Möte med Barnboken” av Lena Kåreland samt ”Läsning för barn”, Redaktion: Gunilla Ambjörnsson och Margareta Strömstedt.
Något om Erlend Loe själv och hans författarskap
Norrmannen Erlend Loe debuterade 1993 med romanen ”Tatt av kvinnen”. I svensk översättning har följande titlar kommit ut: ”Blåst”(svensk titel på Tatt av kvinnen), ”Naiv. Super”, ”Maria & José”,”Fakta om Finland” och ”Expedition L”
Av hans barnböcker har de två första i serien om Kurt blivit översatta till svenska: ”Kurt och fisken” samt ”Kurt blir elak”. På norska har det även kommit ut två till vars norska titlar lyder ”Kurt Quo Vadis” och "Kurt koker hodet", samt barnboken ”Den store røde hunden”.
Utmärkelser han fått är t ex. Cappelenpriset 1997, norska bokhandlarnas pris för romanen ”L” och kritikerpriset för ”Kurt Quo Vadis” som bästa barn och ungdomsbok 1998, samt norska kulturdepartementets barnbokspris.
Innan Loe debuterade som författare har han studerat litteratur och filmvetenskap, frilansat som journalist och inom reklambranchen, jobbat inom psykvården och som lärarvikarie. Han har även skrivit manus till balett, översatt Hal Sirowits dikter, gjort kortfilm, skrivit filmmanus till den i Norge framgångsrika filmen ”Detektor” mm. Nu jobbar han även som filmkonsulent.
Loe blev erkänd som en stor och viktig författare, både i Norge och Sverige, genom sina romaner ”Naiv. Super.” och ”Blåst”. Det genomgripande temat i böckerna är om sin generations problem med att bli vuxna. (Loe är född 1969) I en intervju har han förklarat att ”Min generation har tagit över ett projekt som redan fungerar och det är många som känner att de inte har någon uppgift…Eftersom livet inte har tvingat oss att bli så fördömt praktiska och dugliga som min morfar och hans generation så har vi klarat oss med att bara ha en massa teorier. Det ställer stora krav på oss att ta egna initiativ. Jag har haft svårt att veta vad jag ska använda min energi till. Förr kunde människor känna att de var med i ett sammanhang som var större än de själva. Det paradoxala är att all välfärd och trygghet skapar slöa och vilsna människor.”6
Loe skriver om allmänna problem som vi i dagen samhälle kan känna igen oss i, både i vuxen –och barnböckerna. Loes mål är att få folk att le samtidigt som de tar historien på allvar. På sin hemsida svarar Loe på frågan om vad som är skillnaden med att skriva för barn och för vuxna att: ”…det viktigaste är nog att jag vill att barnböcker skall sluta i en slags optimism, det skall gå någorlunda bra.”7 Loes Kurtböcker slutar med en konkluderande visdom, lite som i en traditionell fabel, men ingen av huvudpersonerna är djur förklädda till människor. Till skillnad från den en-episodiska fabeln är sagan fler-episodisk. Den skiljer sig också från fabeln däri att den har ett optimistiskt slut.8 Och det positiva slutet gör också att det antagligen är mer berättigat att kalla Loes barnböcker för moderna sagor.
På frågan om han själv är vuxen svarar han: ”Jag vet inte om jag är vuxen. Jag är vuxen på det sättet att jag tar ansvar. Jag är medveten om konsekvenserna av mitt handlande, av de beslut jag tar och de saker jag gör. På ett annat sätt är jag barnslig. Livet är väl på det stora hela en blandning mellan lek och allvar.”9
Loes stil är enkel, lättsam, ganska muntlig, humoristisk och uppriktig. Men inbakat i detta har han ett budskap. De flesta barnboksförfattare är väldigt politiskt korrekta, men Loe har gett sig på en mer kanske nyare sorts författarstil. Sagans inneboende optimism ( det lyckliga slutet) är säkert också en viktig faktor i barnsammanhang. Därtill kommer de klara kontrasterna lycka-olycka, svart-vitt, ont-gott, som gör berättelsen tydlig och lätttillgänglig.10
Alla av Loes barnböcker är skrivna i samarbete med Kim Hiorthøy, som gjort illustrationerna, (även till den illustrerade vuxenboken ”Maria & José”). Hiorthøy är även han författare men kanske mest känd som konstnär och musiker. Han sägs vara den person som inspirerat Loe till huvudpersonen i ”Naiv. Super.” och även kommit med grundidéen till ”Den store røde hunden”. Han faxade helt enkelt över en bild av en hund till Loe och sa åt honom att den här hunden skall du skriva en bok om. Dessa två unga herrar jobbar således ganska tätt tillsammans.
Vardagsrealism kontra fantasi i ”Kurt och fisken”
Böckerna utspelar sig i någon sorts nutid. I första boken förstår vi bara att det är i en storstad, men i andra boken blir det uppenbart med platsreferenser att Kurt och hans familj bor i Oslo. Böckerna har förankring i verkligheten men har även fantastiska inslag. Tidsbegreppet är uppluckrat, Loe har valt att använda sig om en mer barnslig syn på tid, det heter, "efter några dagar"," några veckor" eller bara "efter lång tid". Båda böckerna startar i hemmet hos Kurt och hans familj. Huvudpersonerna presenteras och så småningom får vi följa med Kurt till hans arbetsplats där en avgörande händelse infinner sig som skapar grundhistorien till handlingen i boken.
Ramhistorien i "Kurt och fisken" utgår från det att Kurt hittar en otroligt stor fisk på kajen i hamnen där han jobbar som truckförare. Eftersom Kurts chef Gunnar inte kan hitta några uppgifter om en leverans av en jättestor fisk i sina papper och eftersom den ju inte kan ligga kvar på kajen så ger Gunnar Kurt fisken i present sedan Kurt sagt att han och hans familj tycker väldigt mycket om fisk. Kurt och hans fru Anne-Lise resonerar och inser att eftersom de nu har mat för långt tid framöver så behöver de inte jobba på ett tag och med den insikten bestämmer de sig för att segal iväg på en jordenruntresa med trucken och fisken.
Huvudpersonerna i Kurtböckerna är Kurt själv som är truckförare, Anne-Lise som är arkitekt och deras barn Helena, (som i första boken kallas magra Helena men sedan blir tjocka Helena), Lill-Kurt (som även kallas Läsk-Kurt eftersom han hela tiden dricker läsk) samt den yngste familjemedlemmen Bud ( som fått sitt namn av att Anne-Lise tittat mycket på amerikanska tvprogram och förstått att många i USA heter just Bud). En annan återkommande figur är Kurts chef Gunnar på kajen där han fraktar inkommande varor som kommit via båt, Gunnar utmärker sig genom att vara alltigenom reko samt av att han har en ljus röst, nästan som en tants.
Även om det finns barn med som figurer så är det trots allt de vuxna som har de framträdande rollerna i Kurt-böckerna. Ett inte kanske helt vanligt drag i barnlitteraturen. Det är en episk objektiv beskrivning av händelseförloppen, berättaren ger inga personliga kommentarer, de kommentarer till handlingen som kommer upp är sagda ur Kurts mun.
I Kurtböckerna får vi även redan på realistiska fakta om hur familjens vardag ser ut, vi får veta betydligt mycket mer om Kurt och Anne-Lise än om barnen och deras värld (med undantag för Bud och hans vistelse på dagiset som kommer upp i ”Kurt blir elak”).Som tidigare framhållits är barn idag mer än förr isolerade från de vuxnas arbetsmiljö. De ser sällan de vuxna i arbete och vet inte riktigt vad föräldrarna sysslar med på sina jobb. Hemma kopplar föräldrarna ofta av framför TV-n, när hushållssysslorna är avklarade. Detta påverkar bl.a barns sätt att leka. De kan inte som tidigare imitera föräldrarnas arbetsuppgifter, eftersom dessa är okända.11 Vi vet inte om Helena, Lill-Kurt och Bud vet så mycket om sina föräldrars arbetsplats men vi, läsarna får ganska bra insyn till exempel hur det är att jobba som truckförare; att det är stressigt och Kurt ofta får jobba övertid, vad det är för sorts varor som kommer med båt till Norge, hur Kurt och hans arbetskamrater har det på lunchen. Vi får det även klart och tydligt förklarat för oss att Kurt verkligen gillar att köra truck. Hur han blev truckförare berättas med Truckföraren Kurt har varit truckförare i många år. Nästan ända sedan han var liten. Först gick Kurt i skolan som alla barn gör. Det tyckte Kurt inte om och han var ofta sur. Men när Kurt inte behövde gå i skolan längre skaffade han en truck och blev truckförare. Det tycker han mycket bättre om.12
Vi får även veta en del om Anne-Lises arbete som arkitekt. Vad en arkitekt gör förklaras med att: Anne-Lise ritar stora och små hus och ser till att byggmästaren bygger dem rätt. Det är hennes jobb. När husen är klara brukar Kurt komma och titta på dem och säga att Anne-Lise är duktig på att rita hus.13 Vi får också möta Anne-Lises sorgsenhet när hon inser sina yrkesbrister när de är i New York och hon ser alla byggnader hon inte skulle kunna ha klarat av att bygga. Hennes tvekan möter vi kort när de har kommit hem igen och en man ringer till henne och frågar om hon kan rita ett hus åt honom. Hon måste först fråga om det är ett litet eller ett stort hus och hon tackar inte jag till jobbet förrän hon fått klart för sig att det är ett alldeles vanligt och ganska litet hus.
När det gäller hur Kurt och hans familj har det på vardagen så är de som en vanlig familj på 90-00 talet. I ”Kurt blir elak” beskrivs vardagstristessen så här: På kvällarna sitter hela familjen ofta i vardagsrummet och ser på något tråkigt teveprogram. Först tröttnar Bud. Vad tråkigt det är, säger han. Och så tar Anne-Lise med sig honom till hans säng och lägger honom. Sedan tröttnar Läsk-Kurt. Vilket idiotiskt teveprogram, säger han. Så tar han med sig sin läsk in på rummet och går och lägger sig. Den tredje som inte står ut är Tjocka Helena. Det här orkar jag inte titta på, säger hon. Så tar hon med sig en veckotidning och lägger sig och läser. Strax efter tröttnar Kurt och Anne-Lise. Det här var ju otroligt tråkigt, säger Kurt. Ja visst är det tråkigt, svarar Anne-Lise. Så stänger de av teven och borstar tänderna och går och lägger sig.14 Det här är en vardagsrealism som så många familjer kan känna igen sig i.Vi får också vara med om att familjen grälar båda böckerna, men också att de hyser kärlek till varandra, som till exempel i Brasilien när Bud sväljer en mass saltvatten. Det är saltvatten, förklarar Anne-Lise. Saltvatten är inte bra att dricka. Man kan bada i saltvatten, eller segla på det men inte dricka det. Bud börjar gråta, för han mår inte bra när Kurt och anne-Lise är arga och oroliga. De tröstar honom, och Kurt ber om ursäkt för att han kallade Bud för rumpstump. Han tar tillbaka det15 Och på stranden mitt i dansen och firandet får vi höra att: Kurt och Anne-Lise dansar också, och Kurt säger att han är kär i anne-Lise fast det var så länge sedan de träffade varandra.16 Det är också intressant att de har ett familjeråd med demokratisk handuppräckning när de ska bestämma om de skall åka till Afrika eller inte,Kurt förlorar. Men det är inte alltid det funkar, efter Afrika blir Kurt sur och bestämmer trots att han förlorar i röstningen.
Kurtböckerna är typiska för 1990-talets litteratur på många sätt i och med att Loe blandar realism med fantasi. Fantasi och realism behöver inte utesluta varandra. De fantastiska berättelserna kan på många sätt spegla verkligheten och har inte så sällan ett politiskt eller socialt budskap.17 Det finns även inslag av nonsensberättelse och den genomsyras av humor och även av ironi. Handlingen startar väldigt realistisk med presentarionen av Kurt och familjen och deras ganska vanliga liv. Det fantastiska börjar när Kurt hittar fisken på kajen och tar med sig den hem. Det är orealistiskt att de flyter med trucken och fisken på havet och att de kör i en truck på Antarktis, men skildringen av hur det kan vara i en storstad som New York eller hur de badar på stranden i Brasilien är realistiskt. Fisken är fantastisk och de gör ett antal fantastiska saker men de reser inte i någon annan fantasivärld, det fantastiska händer på vårt jordklot.
Vuxna teman och sensmoraler
I barnlitteraturen var flera tabun länge fasta och orubbliga, man fick inte ta upp ämnen som: Gud, sex, döden och politiken. Liberalerna tummade först på sex och sedan på döden och Gud. Så småningom kom politiken.18
I den första boken om Kurt och hans familj snuddar vi vid en hel del mer eller mindre tabubelagda ämnen som barns relation till sin vikt och mat, (anorexi/övervikt), varför folk har vapen, barnäktenskap, misshandel av djur osv. Detta verkar valda ämnen som Loe helt medvetet har velat blanda in i denna jorden runt resa som annars skulle bli en vanlig fantasihistoria. Första boken är lite tvekande på väg mot olika politiska idéer och värderingar, men det märks senare tydligare i ”Kurt blir elak” (och kanske ytterligare i de två böcker jag inte valt att behandla i denna uppsats, där grundtemat är viljan att göra något betydande för världen och illegal immigration) att det är just detta som är Loes säregna stil.Det finns böcker skrivna för barn – alltså inte bearbetningar- som visserligen är noga med att vara underhållande men som dessutom vill ge något mer: mer av känsloupplevelse eller fantasiupplevelse, mer av orientering i tillvaron, mer av moralisk lärdom.19 Jag nämner redan i inledningen att Loe inte var säker på om det egentligen var en barnbok han hade skrivit, men han använder ändå olika grepp som kan ses som hämtade ur barn- och ungdomslitteraturen historiska utveckling.
Under 1970-talet dominerade realismen starkt inom barnlitteraturen, det var socialrealismens decennium, då den politiska barnboken slog igenom och lät tala mycket om sig i kritik och debatt.1980-talets mer individualistiska inriktning i kombination med intresset för myt och saga banade väg för den fantastiska berättelsen. Men den realistiska litteraturen levde vidare även om den tog sig nya former och uttryck. Den fick en mer framträdande psykologiserande inriktning med tonvikt på existentiella frågor och skilde sig från tidigare böcker av detta slag genom att även ha en slagsida åt det mystiska.20
Vad som är intressant med Kurtböckerna är ju att det trots allt är de vuxna som är huvud-figurerna, i motsats till den största delen av barnlitteraturen där huvudpersonen oftast är ett barn. Infallsvinkeln bör om möjligt vara från barnsidan, inte från vuxensidan.21 En barnbok skall handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med, vara lättläst, inte för tjock och helst ha många bilder….22 Men Kurt är ju en speciell sorts pappa och gör saker som normala vuxna inte skulle göra. Han är mycket barnslig. Det märks till exempel när han får 50 miljoner kronor i ”Kurt blir elak” och på listan han skriver över vad han vill ha står det bl.a. en studsmatta, en jättelång bilbana och en stor maskin som kan såga i asfalt och betong. Vad han gör när han blivit rik och slutat jobba är bland annat att borra hål i alla möbler och i väggarna i deras hus. Sådär uppträder ju inte ofta en pappa i barnböckerna. Omvänd fighter-relation, Kurt rasar som barnet brukar göra och detta leder till komik, men kanske kan detäven hos vissa barn iakttas med en viss skrämsel. Vuxna brukar ju inte reagera sådär. Det är nog ganska ovanligt med en vuxen person som Kurt i barnböcker överhuvudtaget, och det är nog lite det som gjort dem så unika och omtyckta även hos vuxna. Men Kurt beter sig inte illa ostraffat, lille Bud härmar Kurt och borrar hål på saker på sitt dagis och blir hemskickad. …moderna bilderböcker visar att skillnaden mellan barnets och den vuxnes värld inte är lika tydlig som tidigare. Den vuxne har förbarnsligast medan barnet framstår som mer vuxet.23 Föräldrarollens förändring i barnboken under 1900-talet går från den auktoritäre uppfostraren via ett mer jämbördigt kamratskap till föräldern.24 Dessa påstående tilltar även i kraft i ”Kurt blir elak” där den lille 2-3årige sonen Bud tar över och leder valkampanjen när Kurt bestämt sig för att bli statsminister.
En tanke som slår mig är att det hade varit mycket mer traditionellt om familjen hade varit av en djursort med mänskliga egenskaper, något som är så vanligt i barnlitteraturen som grepp för att beskriva mänskigt beteende men att ändå hålla det borta från den reella verkligheten. Av någon anledning är det mycket lättare att stå till svarsför en muspappa som gör otyg än med en trots allt ganska realistik truckförarepappa.
I ”Kurt och fisken” får vi över huvudtaget möta ett antal vuxenfigurer som visar på vuxet beteende som säkert kan verka underligt i barnens ögon. På resan möter de till exempel en äventyrsresande, som på frågan varför han vill åka till Sydpolen svarar: Något måste man göra, säger han. Och när man väl är ute och åker skidor så är det bra att ha ett ställe att åka till. Då vet man att när man kommer dit, så har man åkt klart. Annars blir det ju bara att man åker och åker och aldrig stannar25 Men också bilmekanikern i Indien som vill gifta sig med den blott 12-åriga Helena blir säkert konstig för ett barn. När han kommer med alla sina fyra hundra vänner kommenterar Kurt lite besvärat kanske hur många det är och då svarar mekanikern att :Det är för att jag är så trevlig och populär26. När de flytt undan mekanikern och hans vänner som attackerat familjen med kasta igelkottar, sten, tallrikar, ägg och vattenbufflar efter trucken och är rädda förklarar Kurt om hur det är med människor ibland och säger:…att om någon säger att de är trevliga och populära så är det inte alls säkert att det stämmer, och de kan till och med hända att de som säger att de är trevliga och populära är mindre trevliga och populära än de som inte säger att de är det27.
Jag har redan nämnt att böckerna har lite fabelsensmoral som är inpusslad in i handlingen.
Fabeln har en synnerligen konis byggnad.Den är grundad på en enda episod eller anekdot, där förmänskligande djur får veta vilka konsekvenser en viss handling kan få. Slutet på fabeln inskärper den moraliska konklusionen i en sentens, som ställer läsaren på ett visst prov: det gäller ju att tolka ett orsakssammanhang.28
Den avslutande meningen i ”Kurt och fisken” lyder: Det är nästan otroligt vad man kan göra bara man har en tillräckligt stor fisk29. Kurt och fisken har dock flera anekdoter som ger visshet om olika saker, men det blir en rolig humoristisk slutmening för alla som någon gång läst fabler.Motsvarande sista meningen i ”Kurt blir elak” lyder: Det är nästan otroligt hur rik och elak man kan bli bara man har en diamant som är tillräckigt stor.30 Man skulle nog kunna åberopa fabeln som slutar ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”,som accompanjerande slutcitat, men Loe är vitsigare än att göra för tydliga pastischer.
-barns relation till vikt och mat
Det är intressant att Loe valt att låta oss möta Helena och hennes historia. Hon går ju från att kallas Magra Helena i första boken till att istället bli tjocka Helena. I början av boken får vi veta att När hon föddes var hon så mager att barnmorskan var tvungen att ringa hem till sin familj och berätta om det. Eftersom hon är så mager kallar de henne magra Helena. Till och med lärarna i skolan kallar henne det. Och Helena tycker det är helt okej.31 När de äter sin första måltid av fisken som Kurt fått får vi vidare se att Helena plötsligt får upp matlusten. Fisken är jättegod. Och magra Helena tar om två gånger och det har aldrig hänt förut. Hon som är så mager brukar nästan inte äta någonting.32 Senare på resan när de ätit fisk många dagar får vi veta att Hon är inte så smal längre, Helena. Hon har ätit så mycket att hon har blivit en helt vanlig flicka. Varken tjock eller smal.33 Och när de hunnit till Antarktis får vi höra att Helena börjar nästan bli tjock nu. Hon har fått en liten dubbelhaka, men hon är minst lika söt som förut och dessutom väldigt nöjd och glad.34 Och till slut får vi höra att Helena har blivit tjock av all fiskätning. De har börjat kalla henne tjocka Helena, och det tycker Helena om. Hon gillade aldrig att vara så mager. Det är bra att man kan förändras, tycker hon.35
Att prata med lågstadiebarn om vikt och kroppsfixering kan nog inte vara så lätt, men eftersom problem som anorexi(och även komplex över övervikt) går ner lägre och lägre i åldrarna kanske det kan vara lämpligt med just den här sortens figurer även i böcker för lågstadiet. När de i Frankrike möter en kock får vi även höra hur viktigt det är med motion inbakat i texten och frisk och sundhets sensmoralen är komplett:Och Jean Pierre berättar att mat är det bästa han vet, och att han äter så mycket som möjligt varje dag. Men på kvällarna tar han en lång joggingtur, förklarar han. På det viset undviker han att bli tjock, och så blir han sugen på att äta ännu mer.36 I samband med mötet med Jean Pierre, den franske kocken får vi också ytterligare uppfostrande kunskap som Kurt upplyser sina barn om, det är när Jean Pierre ger bort sin läskmaskin till Läsk-Kurt och Kurt ger i gengäld kocken en extra stor bit av fisken. När man får en present ska man alltid ge något tillbaka, säger Kurt. Det är viktigt.37
Barn behöver mat för att växa och för att må bra. Mat, måltider och ätande ät ytterst centralt i barnkulturen och det finnd förvisso idag också en välutvecklad matkultur för barn. 38
Fisk är traditionellt något som barn reagerat på att de inte gillar. Fisken står kanske i motsats till Läsk-Kurt som genom hela serien av Kurtböcker dricker liter efter liter med läsk. Vi möts av Anne-Lises missmod över detta men det instiftas inget förbud. Läsk står vanligtvis för någonting barnet gärna vill ha omåttliga mängder utav, det är lite busigt att dricka läsk. Läsk är någonting som mycket symboliserar barnets värld. Det onyttiga och goda - lite utav barnkalas. Loe verkar ha velat gestalta ett modernt förhållande till mat; inte bara av godo utan även med negativa effekter gällande barn allt störra fixering vid kroppsvikt.
-barnäktenskap / storstadsalienation och vapen / djurrättsfrågan
Det går inte att bygga en mur kring barnen och låtsas som om ingen fara fanns. Det obekanta är det som är det mest skrämmande - och för barnen är mycket obekant.39
Det mest skrämmande avsnittet för ett barn att läsa och det som de troligen känner till minst information om är nog avsnittet när bilmekanikern Kahn försöker köpa Helena för trettio vattenbufflar.När Anne-Lise förklarar för Kahn att Helena bara är ett barn och måste gå färdigt skolan och att hon dessutom själv måste få bestämma sig för vem hon vill gifta sig med så blir Kahn väldigt arg. Han reser sig upp och kastar sin tallrik i marken och ropar fula saker på indiska. Och alla hans vänner blir också arga och tokiga. Kurt och Anne-Lise samlar ihop barnen och kastar sig in i trucken och kör allt vad de kan…De kör tills det blir mörkt, och de kör hela natten och hela nästa dag, och de är rädda hela tiden. Men räddast är Helena som nästan blev bortgift med Kahn. 40 Det kanske vore lätt att tolka detta som ett litet rasistiskt uttalande och att man inte ska få detta som enda intryck av Indien. Men barnäktenskap fullbordas och finns i verkligheten och varför skall inte barnet kunna få bli medvetet om detta? De har säkert stött på bra mycket värre skildringar av den grymma verkligheten genom allsköns Disney-film med dess generaliseringar eller för all del i gamla folksagor.Det säga ofta att folksagorna skall vara så utmärkta som moralisk orientering. I och för sig är dessa sagor emellertid inte påfallande moraliska. De skildrar livet som det är, med skurkar och bovar och bedragare såväl som ädla hjältar och hjältinnor. Här ryms allt från nattsvarta bovstreck till grymmaste sadism till den skiraste poesi, men det goda segrar långtifrån alltid. Oftast är det reana råstyrkan eller påhittigheten och finurligheten som segrar.41
Beskrivningen av alienationen och om farorna i en storstad som New York är även den ett försök att baka in och belysa verkliga förhållanden fast på kanske ett ganska så förenklat synsätt. Hela dagen kör de omkring i den stora staden och tittar på husen och alla människorna. En del ler, men andra ser allvarliga ut och har pistoler i väskan. Så är det ibland i stora städer, förklarar Kurt. Folk blir så rädda för varandra att de måste ha pistoler så att de kan skjuta på någon om de blir skrämda.42
Vi möter även lite förenklade förklaringar till varför en del djur måste få leva i det fria. Efter ett par dagars bad och sol i Brasilen bestämmer familjen sig för att resa vidare till Afrika men de tar fel på vägen och hamnar i Antarktis istället. Bud får lära sig att de inte går för sig att ta med sig pingviner från deras hem hur som helst, om folk bara gick omkring och tog med sig alla pingviner de ville ha. Då hade det nog blivit tråkigt att vara pingvin.43 Ett lättsamt sätt att förklara att pingvinen inte hade mått så bra av att leva i till exempelvis Oslo. Loe kommer tillbaka till att man skall vara snäll mot djuren i det väldigt korta avsnittet av resan genom Spanien. Där får vi läsa att: De ser några män i vackra dräkter som springer efter stora tjurar. Det är nästan som någon slags sport. Den går ut på att männen ska springa omkring och sticka vassa pinnar i tjurarna och hoppa över tjurarnas rygga då och då…Nej det här var för dumt, säger Kurt. Kan de inte ha tjurarna till något bättre än att sticka pinnar i dem vill jag inte titta på.44 Onödigt dödande av djur är ständigt aktuellt. Mycket debatt sker i media om till exempel kontroversiella konstnärer som blandar in djurlik i sin konst. Något som är svårt att förklara för små barn, men som ju pågår i vår verklighet.
Reseskildringar / äventyr
I Sverige börjar man mera målmedvetet på 1950-talet intressera sig för främmande länder. Vi får, i alla fall i Sverige, framför allt en förnämlig fotografisk bilderbok till exempel av fotografer som Anna Riwkin…På 1970-talet har vi en serie bilderböcker som bland annat tog upp det politiska våldet, fattigdomen…Försöken att konkretisera dessa problem för barn har i vissa fall lett till drastiskt brutala effekter i framställningen…Böcker från det senare 70-talet tycks mer inriktade på att visa de sociokulturella förhållanderna. 45
Men i de flesta böcker inom barnlitteraturen, från vilken tidsepok den än är gjorda, får de möta andra - just barn i främmande länder, inte mest vuxna som i Kurt-böckerna. Om vi tänker på barnets orientering i tid och rum så sker den ju bildligt i en serie koncentriska ringar med hemmet som medelpunkt. Först vet barnet bara om sin säng, sedan upptäcker det sitt sovrum...och blir så småningom förtrogen med det hus eller den våning där det bor...Det upptäcker andra miljöer - om sommaren på landet till exempel, om det är ett stadsbarn...och i efterhand medveten om att det bor i ett land som heter Sverige - och utanför detta land finns andra länder, alla belägna på ett klot som heter Jorden. (förenklad framställning)46 Det är också ett faktum att de senare åren med högkonjuktur i Sverige( och även i Norge) gjort att de flest barnfamiljer har råd med utlandssemestrar, de flesta familjer åker åtminstone på en charterresa om året om jag får generalisera. Jag tror även att flera tvkanaler och kabelfenomenet gjort att barn har mer information än någonsin om andra länder. Trots detta är reseskildringen ett vanligt grepp i barnlitteraturen - fortfarande.
Jag vet inte detta som ett faktum men jag anar att Loe i början av arbetet med ”Kurt och fisken” bestämde sig för att göra en reseskildring och att det var under skrivandets gång som han började hitta på alla de bi-teman som kommer upp och senare bestämt sig för att det var de vad jag kallar ”vuxna” verklighetsbilderna som var hans gebit. Men själva resandet är ett tacksamt grepp för att belysa problem, läsaren får lära sig geografi och om andra länders kulturer samtidigt som boken huvudpersoner får det. Strukturen hem-äventyr-återkomst har i berättelsen av denna typ gärna en moralisk implikation. Resan bort får en fostrande betydelse. Huvudpersonen utvecklas eller förändras i en riktning som beror av tidens ideologi och sociala förutsättningar.47
Jag ska inte göra en djupare analys av att ”Kurt och fisken” är en jordenrunt-berättelse, det är inte min huvudsakliga uppgift, men jag tyckte ändå det var motiverat att resonera litet om fenomenet.
Frågor om pengar och makt i ”Kurt blir elak”
Den övervägande massan av barnböcker genom åren har inte varit öppet politisk. Det har snarare varit så att politik ansetts som inte bara förbjudet och olämpligt, utan också ointressant i barnböckernas värld. Barn och politik har inte hört ihop.48
Den andra boken börjar liksom den första med att placera familjen i deras vardag. Den hänvisar till den fösta boken när Kurt och Anne-Lise ligger i sängen och tänker tillbaka på när de var ute och reste. Jag hade gott kunnat tänka mig att resa lite mer, säger Kurt. Vi har inte pengar så det räcker, säger Anne-Lise49. Efter en stund funderande frågar sig Kurt varför somliga har pengar och somliga inte. Anne-Lise svarar på det att somliga kanske har tur och somliga otur och att de har vad de behöver och inte ska klaga. Men Kurt vill gärna klaga lite och tycker att eftersom de har tråkigt ibland så har de otur och om ifall att han hade mycket pengar så är han säker på att han hade haft roligt jämt. Det tycker Anne-Lise är strunt och säger att hon inte skulle vilja ha mycket pengar, bara lite i såfall. När de vaknar dagen efter frågar Kurt Anne-Lise varför i hela friden hon inte skulle vilja ha mycket pengar och då säger Anne-Lise att Om man har för mycket pengar kan det nämligen hända att man glömmer bort att vara snäll,50 och att …jag har hört talas om en man som fick mycket pengar och han blev elak51. Kurt tycker allt låter löjligt och att han då någonsin aldrig skulle bli elak.
Men Kurt blir elak. Han räddar livet på en matros och får som tack en diamant som är värd 50 miljoner kronor. Så han blir först rik – och sedan elak. Både mot sin familj och hans maktbegär driver honom till slut att försöka bli statsminister och när han misslyckas löper han amok på stan och förstör tillräckligt för att hamna i fängelse och får till slut böta alla pengarna. Och boken slutar med att han är han tillbaka där han startade, men många erfarenheter rikare.
Sitt värde har det (barnet) fått av det faktum att det en gång skulle bli vuxen och då, hoppades man, kunna komma att bli en nyttig medborgare, en god kristen och en trofast fosterlandsförsvarare. Nu skulle man kanske hellre säga att vi skall vårda detta barn och försöka göra det till en redlig skattebetalare, en ansvarsmedveten väljare och en effektiv produktionsfaktor i vårt näringsliv... barnet- en människa med ett ligitimt behov också i nuet och inte bara i framtiden. Barnboken mål är därför inte bara att ge uppfostran på lång sikt utan även upplevelser i nuet och glädje för stunden.52 Nu var det ju så att en av orsakerna till att man alls började skriva särskilda böcker för barn var just politisk. Man sökte, på Lockes och upplysarnas tid, olika vägar att påverka barnen, olika sätt att lära dem nyttiga saker. Man hade upptäckt att vägen till kunskap blir kortare om den är lustig och nöjsam.53 Och det är ganska komiskt, allt som händer efter att Kurt blivit rik. Men som i första boken kommer ett antal vuxna ämnen att blandas in i manuset. Vi får oss en släng familjerätt när Anne-Lise blir fundersam och ifrågasätter om pengarna är lika mycket hennes? På det svarar Kurt att det kan de ju inte vara eftersom hon sagt att hon inte vill ha mycket pengar och att hon inte kan ändra sig nu eftersom hon är en vuxen och inte bara kan byta åsikter hur som helst.54
Boken ger oss också en, vad jag anser, bra förenklad förklaring av vad kapitalism går ut på. Kurt köper en tidning som heter ”Dina pengar” och läser där att om man har mycket pengar, men vill ha ännu mer, så kan man köpa saker billigt och sälja dem dyrt55. Kurt tycker det låter smart men ju mer han läser ju mer kommer han underfund med att alla som är med i tidningen är direktörer och chefer av olika slag. Folk som får bestämma, fast de inte har lika mycket pengar som Kurt. Det tycker Kurt är orättvist. Kurt funderar således på vem som bestämmer egentligen och kommer fram till att Kungen kanske gör det, men att kung kan han ju inte bli för det kan bara prinsar bli. Men så kommer han på att han kan bli statsminister för de bestämmer otroligt mycket och är dessutom på teve nästan varje dag Valkampanjer sätter igång med Bud som närmaste medhjälpare. De gör en valaffisch. Kurt vill först att det skall stå Kurt är bäst, Kurt är bäst, Kurt-Kurt-Kurt, Bäst-bäst-Bäst, Heja-Heja-Heja, men Bud ringer några experter och tillslut står det En värld, En framtid, Rösta på trygghet, Rösta på Kurt.56
Så sätter kampanjen igång och Bud ringer runt och berättar om hur snäll Kurt är och hur bra han är på att köra truck, när det kommer kniviga frågor som vad Kurt tycker jordbruk och fiske så svarar Kurt först att han tycker båda är väldigt viktiga, men tillägger sedan att han tycker så mycket om fisk att han är villig att ta av sina egna pengar om fiskarna eller bönderna skulle behöva något. Fast han avslöjar sedan för Bud att det det är bara sånt man säger och att ifall någon påminner honom om det han lovat så är det bara att neka.57 Så närmar sig valet och Bud och Kurt åker runt i landet med jetplan och får en rad frågor. Kurt svarar mest att Det fixar jag…Rösta på mig så ordnar det sig.58 så blir det dagen före valet och Kurt sitter med i en tevedebatt. Men Kurt får nästan ingenting sagt, när programledaren till exempel frågar vad han tycker om valfångst säger han Valen är ju ett stort djur, och smakar gott gör den också, men den trivs väl bäst när man inte skjuter på den.59
Vi får alltså här en bild av hur media fungerar och hur en valkampanj kan gå till. Men i slutändan får Kurt bara en röst – sin egen och då slår det slint. Först börjar han borra sönder huset men sedan kör han iväg med en stor maskin som kan såga i asfalt och betong som han köpt. Han åker iväg och sågar i marken hej vilt så folk blir vettskrämda. Han sågar sönder allt så det till sist kommer en massa poliser och helikoptrar efter honom. Han sågar sig mot centrum och Anne-Lise och barnen sitter hemma och ser allt på teve. Det ringer och radion vill att Anne-Lise skall försöka ropa ut något genom dem som kan få Kurt att stanna. Hon säger Alla kan ju inte bli statsminister, Kurt. Men du är ju bäst i världen på at köra truck, och jag vill att du ska veta att jag tycker om dig, fast du är lite galen och elak. Sluta såga och kom hem.60 Men Kurt hör inte maskinen väsnas för mycket. Kurt kör vidare mot Stortinget. Han kommer fram och börjar såga sig genom väggen men så tar bensinen slut. Då stormar polisen honom och sätter honom i fängelse. Fängelset är så tråkigt att Kurt ångrar sig efter bara en kvart. Nästa dagen står det i tidningarna Förlorade valet-blev elak,61 och så har människor som känt Kurt blivit intervjuade.
Den öppet politiska barnbokens syfte är då att påverka sina läsare så att de ser klarare, förstår bättre. Dess syfte är att, på olika nivåer, förklara sammanhang och förmedla användbara kunskaper. 62 Kurt försvarar sig med att han aldrig kommer att göra om det, att han inte var sig själv, att han var rasande och inte tänkte sig för. Kurt frågar domaren om han aldrig varit sådan. Det säger domaren att det har han faktiskt men Kurt får i alla fall betala fyrtion miljoner kronor i böter för allt han förstört, annars hamnar han i fängelse. Kurt går till posten och betalar böterna så fort han kommit hem. Sedan är allt, som sagt,tillbaka där det började, en halvtråkig vardag framför teven
Det är inte så många barnböcker som tar upp sådana här stora politiska frågor, ofta tenderar den sortens litteratur att bli förenklade faktaböcker… ett problem med alla de här problemorienterade böckerna som har att göra just med verklighetsanknytningen. De blir ofta inte riktigt verkliga. Och det beror, tror jag, på att de spaltar upp problemen så noga. De sektoriserar livet, tar ett problem i taget, beskriver det, löser det.63
Det kan nog finnas en hel del barn, även små, som kan lära sig ett och annat från den här boken. De kommer inte att förstår den djupa tematiken men om de har boken hemma och läser den ett par gånger så kanske de blir nyfikna och frågar mamma eller pappa ett par frågor när till exempel Göran Persson dyker upp i teven.
Vad är rikat mer åt den vuxna läsaren och vad åt barnet
Det svåra är att på en gång vara enkel och subtil, att berätta på ett sätt som riktar sig till barnen och samtidigt har övertoner som kan avlyssnas av vuxna. Ty de vuxna läsarna finns i realiteten alltid med någonstans i bakgrunden.64
en barnbok skall handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med, vara lättläst, inte för tjock och helst ha många bilder…Gränsdragningen mellan barn- och vuxenbok är emellertid inte självklar. Den beror ytterst på förlagets marknadsföring och lansering av boken ifråga.65
Men den humorform som används en hel del i Kurtböckerna och främst i ”Kurt blir elak” är satir.
Det är inte ofta satir förekommer i barnprogram (eller böcker förf anmärkning). Förklaringen är naturlig: det är svårt att parodiera och ironisera över samhällsföreteelser för en publik som saknar erfarenheter och djupare kunskaper om sådana företeelser. Det är inte förrän barn börjar följa med i massmediernas nyhetsreportage som de kan uppskatta satir på dess högsta nivå. En drift med de politiska partiera i ett tv-program uppskattas inte alls bland barn i 8-9 årsåldern.66
När en sketch är mycket skickligt uppbyggd kan det finnas både visuell komik, verbal vitsighet och satir inbyggd. Sådana sketcher fungerar över alla åldersgränser. Små barn roas av det visuella, äldre barn kan dessutom uppskatta den verbala vitsigheten och vuxna kan även uppskatta satiren.67
Dagens barnbok är i mycket en spegel av de sociala förändringar som skett i samhället, där bristen på sensibilitet och meningsfulla sammanhang samt en tilltagande känsla av overklighet och alienation är karaktäristiska kännetecken…Vad gäller själva berättandet finns en tendens att sudda ut gränserna mellan högt och lågt i kulturen. Genrer blandas och humor, parodi och ironi är ofta använda stilmedel.68
författare med erfarenhet av både barndom och vuxenliv och med barn som mottagare69
Den moderna bilderboken är många gånger dubbelbottnad och har en stor koplexitet både i tal och bild, vilket gör att den ofta inte bara riktar sig till förskolebarn utan går betydligt högre upp i åldrarna, man talar om bilderbokens ”dubbla” tilltal.
Bilderboken har blivit en allåldersbok, där de flesta genrer och vitt skilda ämnen och motiv beblandas. Vardagsrealism varvas med absurditeter och den moderna bilderboken är heller inte främmande för att ta upp livsåskådningsfrågor till diskussion.70
Men trots de allvarligare teman som kommer upp i Kurtböckerna är de också väldigt roliga.
Hos Freud kan humorn ses som en psykologisk skyddsmekanism. Man reducerar allvaret i en situation genom att skämta om den för att undvika negativa känslor(Freud 1905)71
Under de första levnadsåren kan barn bara uppfatta humor genom syn – och ljudintryck som inte stämmer överens med vad de förväntar sig. De kan skratta åt roliga grimaser och läten. De kan däremot inte uppfatta mer abstrakt och verbal humor, typ vitsar och gåtor. Kring 7-årsåldern börjar andra humorformer att uppskattas. Det logiska tänkandet formas. Skämt som bryter mot logikens lagar uppskattas allt mer 72
Tidigare erfarenheter spelar också in. Vi måste ha ett visst mått av kunskaper och erfarenheter för att upptäcka avvikelser från det normala. Vi måste veta hur det egentligen skulle vara för att upptäcka det komiska. Situationen måste också vara överdriven eller absurd så att vi snabbt upptäcker förvrängningen.73
Kurt är lite som en clownfigur trots att han är pappa.
Däremot kan barn ibland ha svårt för viss typ av sjuk humor, t ex där det finns psykologiska undertoner.De känner medkänsla och då utebliver humorupplevelsen. Däremot roas de av insal som kan betraktas som ren pajkastningshumor, t ex när man kastar tårta på ev tv eller mosar in ansiktet med banan…74
Barnen vet mer än huvudpersonen är ett klassiskt trick.75
Antagligen är det därför som de verkligt kloka författarna av barnböcker skriver på ett sätt som har något att säga till både barn och vuxna. De strävar efter att på en gång vinna barnens gillande och föräldrarnas, lärarnas, bibliotekariernas godkännande. Jag tror att de gör rätt i detta också av det skälet att de därigenom motverkar den klyfta som kan finnas mellan barnens och de vuxnas världar.76
Det kan inte finnas en riktigt bra barnbok, som inte är bra också för vuxna. (John Landquist)77
Sven Wernström: “En barnbok kan handla om samma saker som en vuxenbok. Det som är viktigt för vuxna är också viktigt för barn. Skillnaden bör inte ligga i ämnesvalet utan i sättet att berätta”( Skrivandets hantverk, 1979, s 90)78
Men som Lennart Hellsing anmärkte: ”som generell regel är yttrandet lika berättigat som att säga att kriteriet på en god barnkappa är att den passar vuxna lika bra- barnen kan ju växa i den79
Slutdiskussion
Varje bra författare har en målsättning...ibland kanske han inte kan säga vart han vill komma, men målet finns där, medveten eller omedveten.80
Det finns en vuxenlitteratur som är ren underhållningslitteratur…Det finns också en vuxenlitteratur som inte är ren underhållning, fast den i mycket iakttar samma konventioner. Den lyckas nämligen säga mer om människans förhållande till liv och död, till medmänniskor och samhälle…Jag antar nu att det förhåller sig i princip samma sätt inom den littertur som skrivs direkt för barn. 81 Ju mer sagor vi ger barnen - desto mer saklig upplysning måste vi ge dem. Det skrämmande undgår ingen, det gäller att vara rustad att möta det - utan att gripas av panik.82
Kurtböckerna tar hjälp av grepp från övriga barnlitteraturhistorien, (sammanfatta), han använder ”vuxna teman” som man inte vanligtvis tar upp i barnböcker.(sammanfatta). Är Loe en modern barnboksförfattare som använder dessa grepp? De är så nyutkomna att det är svårt att analysera och gissa, men det är förhoppningsvis ett avstamp i en ny sorts medvetenhetslitteratur som är ritkad till ganska små barn men även kan, genom satir och andra grepp, fånga den vuxna läsarens intresse. Jag har hört att Erlend Loe har gjort uppläsningar av Kurtböckerna bland Universitetsstudenter så kanske det här är en allåldersbok, även om förlaget valt att lansera den som barnbok.
Litteraturförteckning
Tidningsartiklar
Erlend Loe byggde inte Norge, Jenny Aschenbrenner/TT Spektra, Helsingborgs dagblad, 2003-09-16
Referenslitteratur
Barn och unga i medieåldern – fakta i ord och siffror, Cecilia von Feilitzen, Leni Filipson, Ingegerd Rydin, Ingela Schyller, Rabén & Sjögren, 1989
Barnbokens form, Vivi Edström, Stegelands, 1980
Böcker ska blänka som solar, Redaktör: Boel Westin, Redaktionskommité: Örjan Lindberger, Ying Toijer-Nilsson, Kristin Hallberg och Torbjörn Althén, Rabén & Sjögren,1988
Den norske barnelitteraturen gjennom 200 år-lesebøker, barneblad, bøker, tegneserier, Tordis Ørjasæter, Halldis Leirpoll, Jo Lie Risa, Einar Økland, J W Cappelens Forlag A S, 1981
Litteraturvetenskap – en inledning, Redaktör: Staffan Bergsten, Studentlitteratur 1998
Läckergommarnas kungarike,Ulla Bergstrand, Maria Nikolajeva, Centrum för Barnkulturforskning vid Stockholms Universitet, 1999
Läsning för barn, Redaktion: Gunila Ambjörnsson, Margareta Strömstedt, BonnierFakta, 1983
Möte med barnboken, Lena Kåreland, Natur och Kultur, 1994 och 2001
Tankar om barnlitteraturen, Lennart Hellsing, Rabén & Sjögren, 1963 och 1999
Skönlitteratur
Kurt och fisken (orginalets titel-Fisken), Erlend Loe, Orginalförlag: J. W. Cappelens Forlag A S 1994, Svenska utgåvan: Alfabeta Bokförlag AB 2002
Kurt blir elak (orginalets titel-Kurt blir grusom), Erlend Loe, Orginalförlag: J. W. Cappelens Forlag A S 1995, Svenska utgåvan: Alfabeta Bokförlag AB 2003
Mycket forskning har gjorts inom barn och ungdomslitteraturen om huruvida det finns en specifik barnlitterär estetik. En stor del av barnlitteraturen skrivs i ett slags uppfostrande syfte. I temaböcker om till exempel andra länderbeskriver man lättfattligt och förklarar kulturella skillnader. I böcker som behandlar orättvisor försöker man sätta fingret på varför och förklara. Författaren är ofta en pedagog.
Jag har valt att skriva denna uppsats om de två första i en serie böcker som är fantastiska berättelser för barn (dock satt i en realistisk nu-tid) men ändå behandlar vuxna ämnen som makt, barn och viktproblem, politik, barnäktenskap, våld, djurrätt etc. och som inte förklarar varför. Författaren går alltså delvis emot både det didaktiska och det puritana adaptionstänkandet som i den svenska forskningen utvecklats ibland annat litteraturforskaren Göte Klingbergs studier.1
Det har sagts att författaren inte riktigt var säker på att det var barnböcker han skrivit när han var färdig. Han frågade sitt förlag vad de tyckte när han skickade in dem och de svarade att det var barnböcker. Detta är intressant att veta eftersom det kanske belyser författarens fria sätt att skriva. Loes svar motsvarar alltså nästan författaren Patricia Wrightsons svar på den berömda IBBY-kongressen där man diskuterade den stora frågan “Why do you write for children?”(“I just write my own stories in my own way and send them off to a publisher. He is the one experienced in marketing, and the one investing money in the story; he may not know for whom the story was written, but he is entitled to decide to whom he can sell it”2
I försäljningsinformation om böckerna står det att de är riktade främst till barn mellan 7-9 år. Böckerna är nog snarare av ”dubbel adress” typen än ”single”3 Det är mycket möjligt att ett barn som går i lågstadiet inte förstår det djup som finns i böckerna. Det är kanske är meningen att bara smygbelysa ämnena, att det läsande barnet känner någon form av igenkännelse med sådant som det snappat upp av vuxenvärlden men inte helt förstår. Barn idag lever dock inte enbart i en snäll och trygg bilderboksvärld. De är utsatta för ett massivt utbud via TV, reklam, video och tecknade serier, vilket kan medföra att deras naturliga behov av spänning stegras… Undersökningar har visat att även relativt små barn ofta ser på vuxenprogram på TV…många anser att följden kan bli en viss avtrubbning så att barnen reagerar med trötthet och likgiltighet inför våld av olika slag.4 Det vore intressant att använda böckerna i en högläsningsstudie och sedan fråga barnet som hört historien om vad de uppfattar, att använda Barbara Walls och Zohar Shavits teorier och undersöka ”dualitet”5. Men det finns det inte plats för i denna uppsats.
Syfte, metod och material
Syftet med denna uppsats är att göra en analys utav Erlend Loes första två böcker i serien om Kurt och diskutera hur han bakar in så kallade ”vuxna lite svåra teman” i en bok som främst riktar sig till barn i lågstadiet samt försöka sätta in böckerna i ett litteraturhistoriskt perspektiv.
De två böckerna heter ”Kurt och fisken” samt ”Kurt blir elak”. Det finns två böcker till i serien men de har ännu inte hunnit bli översatta till svenska och jag har valt att inte ta med dem på grund av uppsatsens omfång.
Jag kommer inte göra någon analys som går in på att det är en just norsk författare och ifall det finns en skillnad i norsk och svensk barnlitteratur.(Efter att ha läst ”Den norske barnelitteraturen gjennom 200 år” av Ørjasæter, Leirpoll, Risa, Økland anser jag att tendenserna och genrerna igenstämmer tillräckligt för att kunna använda mig av svensk referenslitttartur) Jag kommer inte heller gå in på illustrationerna eller jämföra Kurtböckerna med Loes övriga romaner som riktar sig till en vuxen läsare mer som än som en kort introduktion av Loe.
De tre böcker som jag huvudsakligen lyft mina analysmetoder från är Lennart Hellsings ”Tankar om barnlitteraturen”, ”Möte med Barnboken” av Lena Kåreland samt ”Läsning för barn”, Redaktion: Gunilla Ambjörnsson och Margareta Strömstedt.
Något om Erlend Loe själv och hans författarskap
Norrmannen Erlend Loe debuterade 1993 med romanen ”Tatt av kvinnen”. I svensk översättning har följande titlar kommit ut: ”Blåst”(svensk titel på Tatt av kvinnen), ”Naiv. Super”, ”Maria & José”,”Fakta om Finland” och ”Expedition L”
Av hans barnböcker har de två första i serien om Kurt blivit översatta till svenska: ”Kurt och fisken” samt ”Kurt blir elak”. På norska har det även kommit ut två till vars norska titlar lyder ”Kurt Quo Vadis” och "Kurt koker hodet", samt barnboken ”Den store røde hunden”.
Utmärkelser han fått är t ex. Cappelenpriset 1997, norska bokhandlarnas pris för romanen ”L” och kritikerpriset för ”Kurt Quo Vadis” som bästa barn och ungdomsbok 1998, samt norska kulturdepartementets barnbokspris.
Innan Loe debuterade som författare har han studerat litteratur och filmvetenskap, frilansat som journalist och inom reklambranchen, jobbat inom psykvården och som lärarvikarie. Han har även skrivit manus till balett, översatt Hal Sirowits dikter, gjort kortfilm, skrivit filmmanus till den i Norge framgångsrika filmen ”Detektor” mm. Nu jobbar han även som filmkonsulent.
Loe blev erkänd som en stor och viktig författare, både i Norge och Sverige, genom sina romaner ”Naiv. Super.” och ”Blåst”. Det genomgripande temat i böckerna är om sin generations problem med att bli vuxna. (Loe är född 1969) I en intervju har han förklarat att ”Min generation har tagit över ett projekt som redan fungerar och det är många som känner att de inte har någon uppgift…Eftersom livet inte har tvingat oss att bli så fördömt praktiska och dugliga som min morfar och hans generation så har vi klarat oss med att bara ha en massa teorier. Det ställer stora krav på oss att ta egna initiativ. Jag har haft svårt att veta vad jag ska använda min energi till. Förr kunde människor känna att de var med i ett sammanhang som var större än de själva. Det paradoxala är att all välfärd och trygghet skapar slöa och vilsna människor.”6
Loe skriver om allmänna problem som vi i dagen samhälle kan känna igen oss i, både i vuxen –och barnböckerna. Loes mål är att få folk att le samtidigt som de tar historien på allvar. På sin hemsida svarar Loe på frågan om vad som är skillnaden med att skriva för barn och för vuxna att: ”…det viktigaste är nog att jag vill att barnböcker skall sluta i en slags optimism, det skall gå någorlunda bra.”7 Loes Kurtböcker slutar med en konkluderande visdom, lite som i en traditionell fabel, men ingen av huvudpersonerna är djur förklädda till människor. Till skillnad från den en-episodiska fabeln är sagan fler-episodisk. Den skiljer sig också från fabeln däri att den har ett optimistiskt slut.8 Och det positiva slutet gör också att det antagligen är mer berättigat att kalla Loes barnböcker för moderna sagor.
På frågan om han själv är vuxen svarar han: ”Jag vet inte om jag är vuxen. Jag är vuxen på det sättet att jag tar ansvar. Jag är medveten om konsekvenserna av mitt handlande, av de beslut jag tar och de saker jag gör. På ett annat sätt är jag barnslig. Livet är väl på det stora hela en blandning mellan lek och allvar.”9
Loes stil är enkel, lättsam, ganska muntlig, humoristisk och uppriktig. Men inbakat i detta har han ett budskap. De flesta barnboksförfattare är väldigt politiskt korrekta, men Loe har gett sig på en mer kanske nyare sorts författarstil. Sagans inneboende optimism ( det lyckliga slutet) är säkert också en viktig faktor i barnsammanhang. Därtill kommer de klara kontrasterna lycka-olycka, svart-vitt, ont-gott, som gör berättelsen tydlig och lätttillgänglig.10
Alla av Loes barnböcker är skrivna i samarbete med Kim Hiorthøy, som gjort illustrationerna, (även till den illustrerade vuxenboken ”Maria & José”). Hiorthøy är även han författare men kanske mest känd som konstnär och musiker. Han sägs vara den person som inspirerat Loe till huvudpersonen i ”Naiv. Super.” och även kommit med grundidéen till ”Den store røde hunden”. Han faxade helt enkelt över en bild av en hund till Loe och sa åt honom att den här hunden skall du skriva en bok om. Dessa två unga herrar jobbar således ganska tätt tillsammans.
Vardagsrealism kontra fantasi i ”Kurt och fisken”
Böckerna utspelar sig i någon sorts nutid. I första boken förstår vi bara att det är i en storstad, men i andra boken blir det uppenbart med platsreferenser att Kurt och hans familj bor i Oslo. Böckerna har förankring i verkligheten men har även fantastiska inslag. Tidsbegreppet är uppluckrat, Loe har valt att använda sig om en mer barnslig syn på tid, det heter, "efter några dagar"," några veckor" eller bara "efter lång tid". Båda böckerna startar i hemmet hos Kurt och hans familj. Huvudpersonerna presenteras och så småningom får vi följa med Kurt till hans arbetsplats där en avgörande händelse infinner sig som skapar grundhistorien till handlingen i boken.
Ramhistorien i "Kurt och fisken" utgår från det att Kurt hittar en otroligt stor fisk på kajen i hamnen där han jobbar som truckförare. Eftersom Kurts chef Gunnar inte kan hitta några uppgifter om en leverans av en jättestor fisk i sina papper och eftersom den ju inte kan ligga kvar på kajen så ger Gunnar Kurt fisken i present sedan Kurt sagt att han och hans familj tycker väldigt mycket om fisk. Kurt och hans fru Anne-Lise resonerar och inser att eftersom de nu har mat för långt tid framöver så behöver de inte jobba på ett tag och med den insikten bestämmer de sig för att segal iväg på en jordenruntresa med trucken och fisken.
Huvudpersonerna i Kurtböckerna är Kurt själv som är truckförare, Anne-Lise som är arkitekt och deras barn Helena, (som i första boken kallas magra Helena men sedan blir tjocka Helena), Lill-Kurt (som även kallas Läsk-Kurt eftersom han hela tiden dricker läsk) samt den yngste familjemedlemmen Bud ( som fått sitt namn av att Anne-Lise tittat mycket på amerikanska tvprogram och förstått att många i USA heter just Bud). En annan återkommande figur är Kurts chef Gunnar på kajen där han fraktar inkommande varor som kommit via båt, Gunnar utmärker sig genom att vara alltigenom reko samt av att han har en ljus röst, nästan som en tants.
Även om det finns barn med som figurer så är det trots allt de vuxna som har de framträdande rollerna i Kurt-böckerna. Ett inte kanske helt vanligt drag i barnlitteraturen. Det är en episk objektiv beskrivning av händelseförloppen, berättaren ger inga personliga kommentarer, de kommentarer till handlingen som kommer upp är sagda ur Kurts mun.
I Kurtböckerna får vi även redan på realistiska fakta om hur familjens vardag ser ut, vi får veta betydligt mycket mer om Kurt och Anne-Lise än om barnen och deras värld (med undantag för Bud och hans vistelse på dagiset som kommer upp i ”Kurt blir elak”).Som tidigare framhållits är barn idag mer än förr isolerade från de vuxnas arbetsmiljö. De ser sällan de vuxna i arbete och vet inte riktigt vad föräldrarna sysslar med på sina jobb. Hemma kopplar föräldrarna ofta av framför TV-n, när hushållssysslorna är avklarade. Detta påverkar bl.a barns sätt att leka. De kan inte som tidigare imitera föräldrarnas arbetsuppgifter, eftersom dessa är okända.11 Vi vet inte om Helena, Lill-Kurt och Bud vet så mycket om sina föräldrars arbetsplats men vi, läsarna får ganska bra insyn till exempel hur det är att jobba som truckförare; att det är stressigt och Kurt ofta får jobba övertid, vad det är för sorts varor som kommer med båt till Norge, hur Kurt och hans arbetskamrater har det på lunchen. Vi får det även klart och tydligt förklarat för oss att Kurt verkligen gillar att köra truck. Hur han blev truckförare berättas med Truckföraren Kurt har varit truckförare i många år. Nästan ända sedan han var liten. Först gick Kurt i skolan som alla barn gör. Det tyckte Kurt inte om och han var ofta sur. Men när Kurt inte behövde gå i skolan längre skaffade han en truck och blev truckförare. Det tycker han mycket bättre om.12
Vi får även veta en del om Anne-Lises arbete som arkitekt. Vad en arkitekt gör förklaras med att: Anne-Lise ritar stora och små hus och ser till att byggmästaren bygger dem rätt. Det är hennes jobb. När husen är klara brukar Kurt komma och titta på dem och säga att Anne-Lise är duktig på att rita hus.13 Vi får också möta Anne-Lises sorgsenhet när hon inser sina yrkesbrister när de är i New York och hon ser alla byggnader hon inte skulle kunna ha klarat av att bygga. Hennes tvekan möter vi kort när de har kommit hem igen och en man ringer till henne och frågar om hon kan rita ett hus åt honom. Hon måste först fråga om det är ett litet eller ett stort hus och hon tackar inte jag till jobbet förrän hon fått klart för sig att det är ett alldeles vanligt och ganska litet hus.
När det gäller hur Kurt och hans familj har det på vardagen så är de som en vanlig familj på 90-00 talet. I ”Kurt blir elak” beskrivs vardagstristessen så här: På kvällarna sitter hela familjen ofta i vardagsrummet och ser på något tråkigt teveprogram. Först tröttnar Bud. Vad tråkigt det är, säger han. Och så tar Anne-Lise med sig honom till hans säng och lägger honom. Sedan tröttnar Läsk-Kurt. Vilket idiotiskt teveprogram, säger han. Så tar han med sig sin läsk in på rummet och går och lägger sig. Den tredje som inte står ut är Tjocka Helena. Det här orkar jag inte titta på, säger hon. Så tar hon med sig en veckotidning och lägger sig och läser. Strax efter tröttnar Kurt och Anne-Lise. Det här var ju otroligt tråkigt, säger Kurt. Ja visst är det tråkigt, svarar Anne-Lise. Så stänger de av teven och borstar tänderna och går och lägger sig.14 Det här är en vardagsrealism som så många familjer kan känna igen sig i.Vi får också vara med om att familjen grälar båda böckerna, men också att de hyser kärlek till varandra, som till exempel i Brasilien när Bud sväljer en mass saltvatten. Det är saltvatten, förklarar Anne-Lise. Saltvatten är inte bra att dricka. Man kan bada i saltvatten, eller segla på det men inte dricka det. Bud börjar gråta, för han mår inte bra när Kurt och anne-Lise är arga och oroliga. De tröstar honom, och Kurt ber om ursäkt för att han kallade Bud för rumpstump. Han tar tillbaka det15 Och på stranden mitt i dansen och firandet får vi höra att: Kurt och Anne-Lise dansar också, och Kurt säger att han är kär i anne-Lise fast det var så länge sedan de träffade varandra.16 Det är också intressant att de har ett familjeråd med demokratisk handuppräckning när de ska bestämma om de skall åka till Afrika eller inte,Kurt förlorar. Men det är inte alltid det funkar, efter Afrika blir Kurt sur och bestämmer trots att han förlorar i röstningen.
Kurtböckerna är typiska för 1990-talets litteratur på många sätt i och med att Loe blandar realism med fantasi. Fantasi och realism behöver inte utesluta varandra. De fantastiska berättelserna kan på många sätt spegla verkligheten och har inte så sällan ett politiskt eller socialt budskap.17 Det finns även inslag av nonsensberättelse och den genomsyras av humor och även av ironi. Handlingen startar väldigt realistisk med presentarionen av Kurt och familjen och deras ganska vanliga liv. Det fantastiska börjar när Kurt hittar fisken på kajen och tar med sig den hem. Det är orealistiskt att de flyter med trucken och fisken på havet och att de kör i en truck på Antarktis, men skildringen av hur det kan vara i en storstad som New York eller hur de badar på stranden i Brasilien är realistiskt. Fisken är fantastisk och de gör ett antal fantastiska saker men de reser inte i någon annan fantasivärld, det fantastiska händer på vårt jordklot.
Vuxna teman och sensmoraler
I barnlitteraturen var flera tabun länge fasta och orubbliga, man fick inte ta upp ämnen som: Gud, sex, döden och politiken. Liberalerna tummade först på sex och sedan på döden och Gud. Så småningom kom politiken.18
I den första boken om Kurt och hans familj snuddar vi vid en hel del mer eller mindre tabubelagda ämnen som barns relation till sin vikt och mat, (anorexi/övervikt), varför folk har vapen, barnäktenskap, misshandel av djur osv. Detta verkar valda ämnen som Loe helt medvetet har velat blanda in i denna jorden runt resa som annars skulle bli en vanlig fantasihistoria. Första boken är lite tvekande på väg mot olika politiska idéer och värderingar, men det märks senare tydligare i ”Kurt blir elak” (och kanske ytterligare i de två böcker jag inte valt att behandla i denna uppsats, där grundtemat är viljan att göra något betydande för världen och illegal immigration) att det är just detta som är Loes säregna stil.Det finns böcker skrivna för barn – alltså inte bearbetningar- som visserligen är noga med att vara underhållande men som dessutom vill ge något mer: mer av känsloupplevelse eller fantasiupplevelse, mer av orientering i tillvaron, mer av moralisk lärdom.19 Jag nämner redan i inledningen att Loe inte var säker på om det egentligen var en barnbok han hade skrivit, men han använder ändå olika grepp som kan ses som hämtade ur barn- och ungdomslitteraturen historiska utveckling.
Under 1970-talet dominerade realismen starkt inom barnlitteraturen, det var socialrealismens decennium, då den politiska barnboken slog igenom och lät tala mycket om sig i kritik och debatt.1980-talets mer individualistiska inriktning i kombination med intresset för myt och saga banade väg för den fantastiska berättelsen. Men den realistiska litteraturen levde vidare även om den tog sig nya former och uttryck. Den fick en mer framträdande psykologiserande inriktning med tonvikt på existentiella frågor och skilde sig från tidigare böcker av detta slag genom att även ha en slagsida åt det mystiska.20
Vad som är intressant med Kurtböckerna är ju att det trots allt är de vuxna som är huvud-figurerna, i motsats till den största delen av barnlitteraturen där huvudpersonen oftast är ett barn. Infallsvinkeln bör om möjligt vara från barnsidan, inte från vuxensidan.21 En barnbok skall handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med, vara lättläst, inte för tjock och helst ha många bilder….22 Men Kurt är ju en speciell sorts pappa och gör saker som normala vuxna inte skulle göra. Han är mycket barnslig. Det märks till exempel när han får 50 miljoner kronor i ”Kurt blir elak” och på listan han skriver över vad han vill ha står det bl.a. en studsmatta, en jättelång bilbana och en stor maskin som kan såga i asfalt och betong. Vad han gör när han blivit rik och slutat jobba är bland annat att borra hål i alla möbler och i väggarna i deras hus. Sådär uppträder ju inte ofta en pappa i barnböckerna. Omvänd fighter-relation, Kurt rasar som barnet brukar göra och detta leder till komik, men kanske kan detäven hos vissa barn iakttas med en viss skrämsel. Vuxna brukar ju inte reagera sådär. Det är nog ganska ovanligt med en vuxen person som Kurt i barnböcker överhuvudtaget, och det är nog lite det som gjort dem så unika och omtyckta även hos vuxna. Men Kurt beter sig inte illa ostraffat, lille Bud härmar Kurt och borrar hål på saker på sitt dagis och blir hemskickad. …moderna bilderböcker visar att skillnaden mellan barnets och den vuxnes värld inte är lika tydlig som tidigare. Den vuxne har förbarnsligast medan barnet framstår som mer vuxet.23 Föräldrarollens förändring i barnboken under 1900-talet går från den auktoritäre uppfostraren via ett mer jämbördigt kamratskap till föräldern.24 Dessa påstående tilltar även i kraft i ”Kurt blir elak” där den lille 2-3årige sonen Bud tar över och leder valkampanjen när Kurt bestämt sig för att bli statsminister.
En tanke som slår mig är att det hade varit mycket mer traditionellt om familjen hade varit av en djursort med mänskliga egenskaper, något som är så vanligt i barnlitteraturen som grepp för att beskriva mänskigt beteende men att ändå hålla det borta från den reella verkligheten. Av någon anledning är det mycket lättare att stå till svarsför en muspappa som gör otyg än med en trots allt ganska realistik truckförarepappa.
I ”Kurt och fisken” får vi över huvudtaget möta ett antal vuxenfigurer som visar på vuxet beteende som säkert kan verka underligt i barnens ögon. På resan möter de till exempel en äventyrsresande, som på frågan varför han vill åka till Sydpolen svarar: Något måste man göra, säger han. Och när man väl är ute och åker skidor så är det bra att ha ett ställe att åka till. Då vet man att när man kommer dit, så har man åkt klart. Annars blir det ju bara att man åker och åker och aldrig stannar25 Men också bilmekanikern i Indien som vill gifta sig med den blott 12-åriga Helena blir säkert konstig för ett barn. När han kommer med alla sina fyra hundra vänner kommenterar Kurt lite besvärat kanske hur många det är och då svarar mekanikern att :Det är för att jag är så trevlig och populär26. När de flytt undan mekanikern och hans vänner som attackerat familjen med kasta igelkottar, sten, tallrikar, ägg och vattenbufflar efter trucken och är rädda förklarar Kurt om hur det är med människor ibland och säger:…att om någon säger att de är trevliga och populära så är det inte alls säkert att det stämmer, och de kan till och med hända att de som säger att de är trevliga och populära är mindre trevliga och populära än de som inte säger att de är det27.
Jag har redan nämnt att böckerna har lite fabelsensmoral som är inpusslad in i handlingen.
Fabeln har en synnerligen konis byggnad.Den är grundad på en enda episod eller anekdot, där förmänskligande djur får veta vilka konsekvenser en viss handling kan få. Slutet på fabeln inskärper den moraliska konklusionen i en sentens, som ställer läsaren på ett visst prov: det gäller ju att tolka ett orsakssammanhang.28
Den avslutande meningen i ”Kurt och fisken” lyder: Det är nästan otroligt vad man kan göra bara man har en tillräckligt stor fisk29. Kurt och fisken har dock flera anekdoter som ger visshet om olika saker, men det blir en rolig humoristisk slutmening för alla som någon gång läst fabler.Motsvarande sista meningen i ”Kurt blir elak” lyder: Det är nästan otroligt hur rik och elak man kan bli bara man har en diamant som är tillräckigt stor.30 Man skulle nog kunna åberopa fabeln som slutar ”Den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket”,som accompanjerande slutcitat, men Loe är vitsigare än att göra för tydliga pastischer.
-barns relation till vikt och mat
Det är intressant att Loe valt att låta oss möta Helena och hennes historia. Hon går ju från att kallas Magra Helena i första boken till att istället bli tjocka Helena. I början av boken får vi veta att När hon föddes var hon så mager att barnmorskan var tvungen att ringa hem till sin familj och berätta om det. Eftersom hon är så mager kallar de henne magra Helena. Till och med lärarna i skolan kallar henne det. Och Helena tycker det är helt okej.31 När de äter sin första måltid av fisken som Kurt fått får vi vidare se att Helena plötsligt får upp matlusten. Fisken är jättegod. Och magra Helena tar om två gånger och det har aldrig hänt förut. Hon som är så mager brukar nästan inte äta någonting.32 Senare på resan när de ätit fisk många dagar får vi veta att Hon är inte så smal längre, Helena. Hon har ätit så mycket att hon har blivit en helt vanlig flicka. Varken tjock eller smal.33 Och när de hunnit till Antarktis får vi höra att Helena börjar nästan bli tjock nu. Hon har fått en liten dubbelhaka, men hon är minst lika söt som förut och dessutom väldigt nöjd och glad.34 Och till slut får vi höra att Helena har blivit tjock av all fiskätning. De har börjat kalla henne tjocka Helena, och det tycker Helena om. Hon gillade aldrig att vara så mager. Det är bra att man kan förändras, tycker hon.35
Att prata med lågstadiebarn om vikt och kroppsfixering kan nog inte vara så lätt, men eftersom problem som anorexi(och även komplex över övervikt) går ner lägre och lägre i åldrarna kanske det kan vara lämpligt med just den här sortens figurer även i böcker för lågstadiet. När de i Frankrike möter en kock får vi även höra hur viktigt det är med motion inbakat i texten och frisk och sundhets sensmoralen är komplett:Och Jean Pierre berättar att mat är det bästa han vet, och att han äter så mycket som möjligt varje dag. Men på kvällarna tar han en lång joggingtur, förklarar han. På det viset undviker han att bli tjock, och så blir han sugen på att äta ännu mer.36 I samband med mötet med Jean Pierre, den franske kocken får vi också ytterligare uppfostrande kunskap som Kurt upplyser sina barn om, det är när Jean Pierre ger bort sin läskmaskin till Läsk-Kurt och Kurt ger i gengäld kocken en extra stor bit av fisken. När man får en present ska man alltid ge något tillbaka, säger Kurt. Det är viktigt.37
Barn behöver mat för att växa och för att må bra. Mat, måltider och ätande ät ytterst centralt i barnkulturen och det finnd förvisso idag också en välutvecklad matkultur för barn. 38
Fisk är traditionellt något som barn reagerat på att de inte gillar. Fisken står kanske i motsats till Läsk-Kurt som genom hela serien av Kurtböcker dricker liter efter liter med läsk. Vi möts av Anne-Lises missmod över detta men det instiftas inget förbud. Läsk står vanligtvis för någonting barnet gärna vill ha omåttliga mängder utav, det är lite busigt att dricka läsk. Läsk är någonting som mycket symboliserar barnets värld. Det onyttiga och goda - lite utav barnkalas. Loe verkar ha velat gestalta ett modernt förhållande till mat; inte bara av godo utan även med negativa effekter gällande barn allt störra fixering vid kroppsvikt.
-barnäktenskap / storstadsalienation och vapen / djurrättsfrågan
Det går inte att bygga en mur kring barnen och låtsas som om ingen fara fanns. Det obekanta är det som är det mest skrämmande - och för barnen är mycket obekant.39
Det mest skrämmande avsnittet för ett barn att läsa och det som de troligen känner till minst information om är nog avsnittet när bilmekanikern Kahn försöker köpa Helena för trettio vattenbufflar.När Anne-Lise förklarar för Kahn att Helena bara är ett barn och måste gå färdigt skolan och att hon dessutom själv måste få bestämma sig för vem hon vill gifta sig med så blir Kahn väldigt arg. Han reser sig upp och kastar sin tallrik i marken och ropar fula saker på indiska. Och alla hans vänner blir också arga och tokiga. Kurt och Anne-Lise samlar ihop barnen och kastar sig in i trucken och kör allt vad de kan…De kör tills det blir mörkt, och de kör hela natten och hela nästa dag, och de är rädda hela tiden. Men räddast är Helena som nästan blev bortgift med Kahn. 40 Det kanske vore lätt att tolka detta som ett litet rasistiskt uttalande och att man inte ska få detta som enda intryck av Indien. Men barnäktenskap fullbordas och finns i verkligheten och varför skall inte barnet kunna få bli medvetet om detta? De har säkert stött på bra mycket värre skildringar av den grymma verkligheten genom allsköns Disney-film med dess generaliseringar eller för all del i gamla folksagor.Det säga ofta att folksagorna skall vara så utmärkta som moralisk orientering. I och för sig är dessa sagor emellertid inte påfallande moraliska. De skildrar livet som det är, med skurkar och bovar och bedragare såväl som ädla hjältar och hjältinnor. Här ryms allt från nattsvarta bovstreck till grymmaste sadism till den skiraste poesi, men det goda segrar långtifrån alltid. Oftast är det reana råstyrkan eller påhittigheten och finurligheten som segrar.41
Beskrivningen av alienationen och om farorna i en storstad som New York är även den ett försök att baka in och belysa verkliga förhållanden fast på kanske ett ganska så förenklat synsätt. Hela dagen kör de omkring i den stora staden och tittar på husen och alla människorna. En del ler, men andra ser allvarliga ut och har pistoler i väskan. Så är det ibland i stora städer, förklarar Kurt. Folk blir så rädda för varandra att de måste ha pistoler så att de kan skjuta på någon om de blir skrämda.42
Vi möter även lite förenklade förklaringar till varför en del djur måste få leva i det fria. Efter ett par dagars bad och sol i Brasilen bestämmer familjen sig för att resa vidare till Afrika men de tar fel på vägen och hamnar i Antarktis istället. Bud får lära sig att de inte går för sig att ta med sig pingviner från deras hem hur som helst, om folk bara gick omkring och tog med sig alla pingviner de ville ha. Då hade det nog blivit tråkigt att vara pingvin.43 Ett lättsamt sätt att förklara att pingvinen inte hade mått så bra av att leva i till exempelvis Oslo. Loe kommer tillbaka till att man skall vara snäll mot djuren i det väldigt korta avsnittet av resan genom Spanien. Där får vi läsa att: De ser några män i vackra dräkter som springer efter stora tjurar. Det är nästan som någon slags sport. Den går ut på att männen ska springa omkring och sticka vassa pinnar i tjurarna och hoppa över tjurarnas rygga då och då…Nej det här var för dumt, säger Kurt. Kan de inte ha tjurarna till något bättre än att sticka pinnar i dem vill jag inte titta på.44 Onödigt dödande av djur är ständigt aktuellt. Mycket debatt sker i media om till exempel kontroversiella konstnärer som blandar in djurlik i sin konst. Något som är svårt att förklara för små barn, men som ju pågår i vår verklighet.
Reseskildringar / äventyr
I Sverige börjar man mera målmedvetet på 1950-talet intressera sig för främmande länder. Vi får, i alla fall i Sverige, framför allt en förnämlig fotografisk bilderbok till exempel av fotografer som Anna Riwkin…På 1970-talet har vi en serie bilderböcker som bland annat tog upp det politiska våldet, fattigdomen…Försöken att konkretisera dessa problem för barn har i vissa fall lett till drastiskt brutala effekter i framställningen…Böcker från det senare 70-talet tycks mer inriktade på att visa de sociokulturella förhållanderna. 45
Men i de flesta böcker inom barnlitteraturen, från vilken tidsepok den än är gjorda, får de möta andra - just barn i främmande länder, inte mest vuxna som i Kurt-böckerna. Om vi tänker på barnets orientering i tid och rum så sker den ju bildligt i en serie koncentriska ringar med hemmet som medelpunkt. Först vet barnet bara om sin säng, sedan upptäcker det sitt sovrum...och blir så småningom förtrogen med det hus eller den våning där det bor...Det upptäcker andra miljöer - om sommaren på landet till exempel, om det är ett stadsbarn...och i efterhand medveten om att det bor i ett land som heter Sverige - och utanför detta land finns andra länder, alla belägna på ett klot som heter Jorden. (förenklad framställning)46 Det är också ett faktum att de senare åren med högkonjuktur i Sverige( och även i Norge) gjort att de flest barnfamiljer har råd med utlandssemestrar, de flesta familjer åker åtminstone på en charterresa om året om jag får generalisera. Jag tror även att flera tvkanaler och kabelfenomenet gjort att barn har mer information än någonsin om andra länder. Trots detta är reseskildringen ett vanligt grepp i barnlitteraturen - fortfarande.
Jag vet inte detta som ett faktum men jag anar att Loe i början av arbetet med ”Kurt och fisken” bestämde sig för att göra en reseskildring och att det var under skrivandets gång som han började hitta på alla de bi-teman som kommer upp och senare bestämt sig för att det var de vad jag kallar ”vuxna” verklighetsbilderna som var hans gebit. Men själva resandet är ett tacksamt grepp för att belysa problem, läsaren får lära sig geografi och om andra länders kulturer samtidigt som boken huvudpersoner får det. Strukturen hem-äventyr-återkomst har i berättelsen av denna typ gärna en moralisk implikation. Resan bort får en fostrande betydelse. Huvudpersonen utvecklas eller förändras i en riktning som beror av tidens ideologi och sociala förutsättningar.47
Jag ska inte göra en djupare analys av att ”Kurt och fisken” är en jordenrunt-berättelse, det är inte min huvudsakliga uppgift, men jag tyckte ändå det var motiverat att resonera litet om fenomenet.
Frågor om pengar och makt i ”Kurt blir elak”
Den övervägande massan av barnböcker genom åren har inte varit öppet politisk. Det har snarare varit så att politik ansetts som inte bara förbjudet och olämpligt, utan också ointressant i barnböckernas värld. Barn och politik har inte hört ihop.48
Den andra boken börjar liksom den första med att placera familjen i deras vardag. Den hänvisar till den fösta boken när Kurt och Anne-Lise ligger i sängen och tänker tillbaka på när de var ute och reste. Jag hade gott kunnat tänka mig att resa lite mer, säger Kurt. Vi har inte pengar så det räcker, säger Anne-Lise49. Efter en stund funderande frågar sig Kurt varför somliga har pengar och somliga inte. Anne-Lise svarar på det att somliga kanske har tur och somliga otur och att de har vad de behöver och inte ska klaga. Men Kurt vill gärna klaga lite och tycker att eftersom de har tråkigt ibland så har de otur och om ifall att han hade mycket pengar så är han säker på att han hade haft roligt jämt. Det tycker Anne-Lise är strunt och säger att hon inte skulle vilja ha mycket pengar, bara lite i såfall. När de vaknar dagen efter frågar Kurt Anne-Lise varför i hela friden hon inte skulle vilja ha mycket pengar och då säger Anne-Lise att Om man har för mycket pengar kan det nämligen hända att man glömmer bort att vara snäll,50 och att …jag har hört talas om en man som fick mycket pengar och han blev elak51. Kurt tycker allt låter löjligt och att han då någonsin aldrig skulle bli elak.
Men Kurt blir elak. Han räddar livet på en matros och får som tack en diamant som är värd 50 miljoner kronor. Så han blir först rik – och sedan elak. Både mot sin familj och hans maktbegär driver honom till slut att försöka bli statsminister och när han misslyckas löper han amok på stan och förstör tillräckligt för att hamna i fängelse och får till slut böta alla pengarna. Och boken slutar med att han är han tillbaka där han startade, men många erfarenheter rikare.
Sitt värde har det (barnet) fått av det faktum att det en gång skulle bli vuxen och då, hoppades man, kunna komma att bli en nyttig medborgare, en god kristen och en trofast fosterlandsförsvarare. Nu skulle man kanske hellre säga att vi skall vårda detta barn och försöka göra det till en redlig skattebetalare, en ansvarsmedveten väljare och en effektiv produktionsfaktor i vårt näringsliv... barnet- en människa med ett ligitimt behov också i nuet och inte bara i framtiden. Barnboken mål är därför inte bara att ge uppfostran på lång sikt utan även upplevelser i nuet och glädje för stunden.52 Nu var det ju så att en av orsakerna till att man alls började skriva särskilda böcker för barn var just politisk. Man sökte, på Lockes och upplysarnas tid, olika vägar att påverka barnen, olika sätt att lära dem nyttiga saker. Man hade upptäckt att vägen till kunskap blir kortare om den är lustig och nöjsam.53 Och det är ganska komiskt, allt som händer efter att Kurt blivit rik. Men som i första boken kommer ett antal vuxna ämnen att blandas in i manuset. Vi får oss en släng familjerätt när Anne-Lise blir fundersam och ifrågasätter om pengarna är lika mycket hennes? På det svarar Kurt att det kan de ju inte vara eftersom hon sagt att hon inte vill ha mycket pengar och att hon inte kan ändra sig nu eftersom hon är en vuxen och inte bara kan byta åsikter hur som helst.54
Boken ger oss också en, vad jag anser, bra förenklad förklaring av vad kapitalism går ut på. Kurt köper en tidning som heter ”Dina pengar” och läser där att om man har mycket pengar, men vill ha ännu mer, så kan man köpa saker billigt och sälja dem dyrt55. Kurt tycker det låter smart men ju mer han läser ju mer kommer han underfund med att alla som är med i tidningen är direktörer och chefer av olika slag. Folk som får bestämma, fast de inte har lika mycket pengar som Kurt. Det tycker Kurt är orättvist. Kurt funderar således på vem som bestämmer egentligen och kommer fram till att Kungen kanske gör det, men att kung kan han ju inte bli för det kan bara prinsar bli. Men så kommer han på att han kan bli statsminister för de bestämmer otroligt mycket och är dessutom på teve nästan varje dag Valkampanjer sätter igång med Bud som närmaste medhjälpare. De gör en valaffisch. Kurt vill först att det skall stå Kurt är bäst, Kurt är bäst, Kurt-Kurt-Kurt, Bäst-bäst-Bäst, Heja-Heja-Heja, men Bud ringer några experter och tillslut står det En värld, En framtid, Rösta på trygghet, Rösta på Kurt.56
Så sätter kampanjen igång och Bud ringer runt och berättar om hur snäll Kurt är och hur bra han är på att köra truck, när det kommer kniviga frågor som vad Kurt tycker jordbruk och fiske så svarar Kurt först att han tycker båda är väldigt viktiga, men tillägger sedan att han tycker så mycket om fisk att han är villig att ta av sina egna pengar om fiskarna eller bönderna skulle behöva något. Fast han avslöjar sedan för Bud att det det är bara sånt man säger och att ifall någon påminner honom om det han lovat så är det bara att neka.57 Så närmar sig valet och Bud och Kurt åker runt i landet med jetplan och får en rad frågor. Kurt svarar mest att Det fixar jag…Rösta på mig så ordnar det sig.58 så blir det dagen före valet och Kurt sitter med i en tevedebatt. Men Kurt får nästan ingenting sagt, när programledaren till exempel frågar vad han tycker om valfångst säger han Valen är ju ett stort djur, och smakar gott gör den också, men den trivs väl bäst när man inte skjuter på den.59
Vi får alltså här en bild av hur media fungerar och hur en valkampanj kan gå till. Men i slutändan får Kurt bara en röst – sin egen och då slår det slint. Först börjar han borra sönder huset men sedan kör han iväg med en stor maskin som kan såga i asfalt och betong som han köpt. Han åker iväg och sågar i marken hej vilt så folk blir vettskrämda. Han sågar sönder allt så det till sist kommer en massa poliser och helikoptrar efter honom. Han sågar sig mot centrum och Anne-Lise och barnen sitter hemma och ser allt på teve. Det ringer och radion vill att Anne-Lise skall försöka ropa ut något genom dem som kan få Kurt att stanna. Hon säger Alla kan ju inte bli statsminister, Kurt. Men du är ju bäst i världen på at köra truck, och jag vill att du ska veta att jag tycker om dig, fast du är lite galen och elak. Sluta såga och kom hem.60 Men Kurt hör inte maskinen väsnas för mycket. Kurt kör vidare mot Stortinget. Han kommer fram och börjar såga sig genom väggen men så tar bensinen slut. Då stormar polisen honom och sätter honom i fängelse. Fängelset är så tråkigt att Kurt ångrar sig efter bara en kvart. Nästa dagen står det i tidningarna Förlorade valet-blev elak,61 och så har människor som känt Kurt blivit intervjuade.
Den öppet politiska barnbokens syfte är då att påverka sina läsare så att de ser klarare, förstår bättre. Dess syfte är att, på olika nivåer, förklara sammanhang och förmedla användbara kunskaper. 62 Kurt försvarar sig med att han aldrig kommer att göra om det, att han inte var sig själv, att han var rasande och inte tänkte sig för. Kurt frågar domaren om han aldrig varit sådan. Det säger domaren att det har han faktiskt men Kurt får i alla fall betala fyrtion miljoner kronor i böter för allt han förstört, annars hamnar han i fängelse. Kurt går till posten och betalar böterna så fort han kommit hem. Sedan är allt, som sagt,tillbaka där det började, en halvtråkig vardag framför teven
Det är inte så många barnböcker som tar upp sådana här stora politiska frågor, ofta tenderar den sortens litteratur att bli förenklade faktaböcker… ett problem med alla de här problemorienterade böckerna som har att göra just med verklighetsanknytningen. De blir ofta inte riktigt verkliga. Och det beror, tror jag, på att de spaltar upp problemen så noga. De sektoriserar livet, tar ett problem i taget, beskriver det, löser det.63
Det kan nog finnas en hel del barn, även små, som kan lära sig ett och annat från den här boken. De kommer inte att förstår den djupa tematiken men om de har boken hemma och läser den ett par gånger så kanske de blir nyfikna och frågar mamma eller pappa ett par frågor när till exempel Göran Persson dyker upp i teven.
Vad är rikat mer åt den vuxna läsaren och vad åt barnet
Det svåra är att på en gång vara enkel och subtil, att berätta på ett sätt som riktar sig till barnen och samtidigt har övertoner som kan avlyssnas av vuxna. Ty de vuxna läsarna finns i realiteten alltid med någonstans i bakgrunden.64
en barnbok skall handla om barn eller någon figur som barn kan identifiera sig med, vara lättläst, inte för tjock och helst ha många bilder…Gränsdragningen mellan barn- och vuxenbok är emellertid inte självklar. Den beror ytterst på förlagets marknadsföring och lansering av boken ifråga.65
Men den humorform som används en hel del i Kurtböckerna och främst i ”Kurt blir elak” är satir.
Det är inte ofta satir förekommer i barnprogram (eller böcker förf anmärkning). Förklaringen är naturlig: det är svårt att parodiera och ironisera över samhällsföreteelser för en publik som saknar erfarenheter och djupare kunskaper om sådana företeelser. Det är inte förrän barn börjar följa med i massmediernas nyhetsreportage som de kan uppskatta satir på dess högsta nivå. En drift med de politiska partiera i ett tv-program uppskattas inte alls bland barn i 8-9 årsåldern.66
När en sketch är mycket skickligt uppbyggd kan det finnas både visuell komik, verbal vitsighet och satir inbyggd. Sådana sketcher fungerar över alla åldersgränser. Små barn roas av det visuella, äldre barn kan dessutom uppskatta den verbala vitsigheten och vuxna kan även uppskatta satiren.67
Dagens barnbok är i mycket en spegel av de sociala förändringar som skett i samhället, där bristen på sensibilitet och meningsfulla sammanhang samt en tilltagande känsla av overklighet och alienation är karaktäristiska kännetecken…Vad gäller själva berättandet finns en tendens att sudda ut gränserna mellan högt och lågt i kulturen. Genrer blandas och humor, parodi och ironi är ofta använda stilmedel.68
författare med erfarenhet av både barndom och vuxenliv och med barn som mottagare69
Den moderna bilderboken är många gånger dubbelbottnad och har en stor koplexitet både i tal och bild, vilket gör att den ofta inte bara riktar sig till förskolebarn utan går betydligt högre upp i åldrarna, man talar om bilderbokens ”dubbla” tilltal.
Bilderboken har blivit en allåldersbok, där de flesta genrer och vitt skilda ämnen och motiv beblandas. Vardagsrealism varvas med absurditeter och den moderna bilderboken är heller inte främmande för att ta upp livsåskådningsfrågor till diskussion.70
Men trots de allvarligare teman som kommer upp i Kurtböckerna är de också väldigt roliga.
Hos Freud kan humorn ses som en psykologisk skyddsmekanism. Man reducerar allvaret i en situation genom att skämta om den för att undvika negativa känslor(Freud 1905)71
Under de första levnadsåren kan barn bara uppfatta humor genom syn – och ljudintryck som inte stämmer överens med vad de förväntar sig. De kan skratta åt roliga grimaser och läten. De kan däremot inte uppfatta mer abstrakt och verbal humor, typ vitsar och gåtor. Kring 7-årsåldern börjar andra humorformer att uppskattas. Det logiska tänkandet formas. Skämt som bryter mot logikens lagar uppskattas allt mer 72
Tidigare erfarenheter spelar också in. Vi måste ha ett visst mått av kunskaper och erfarenheter för att upptäcka avvikelser från det normala. Vi måste veta hur det egentligen skulle vara för att upptäcka det komiska. Situationen måste också vara överdriven eller absurd så att vi snabbt upptäcker förvrängningen.73
Kurt är lite som en clownfigur trots att han är pappa.
Däremot kan barn ibland ha svårt för viss typ av sjuk humor, t ex där det finns psykologiska undertoner.De känner medkänsla och då utebliver humorupplevelsen. Däremot roas de av insal som kan betraktas som ren pajkastningshumor, t ex när man kastar tårta på ev tv eller mosar in ansiktet med banan…74
Barnen vet mer än huvudpersonen är ett klassiskt trick.75
Antagligen är det därför som de verkligt kloka författarna av barnböcker skriver på ett sätt som har något att säga till både barn och vuxna. De strävar efter att på en gång vinna barnens gillande och föräldrarnas, lärarnas, bibliotekariernas godkännande. Jag tror att de gör rätt i detta också av det skälet att de därigenom motverkar den klyfta som kan finnas mellan barnens och de vuxnas världar.76
Det kan inte finnas en riktigt bra barnbok, som inte är bra också för vuxna. (John Landquist)77
Sven Wernström: “En barnbok kan handla om samma saker som en vuxenbok. Det som är viktigt för vuxna är också viktigt för barn. Skillnaden bör inte ligga i ämnesvalet utan i sättet att berätta”( Skrivandets hantverk, 1979, s 90)78
Men som Lennart Hellsing anmärkte: ”som generell regel är yttrandet lika berättigat som att säga att kriteriet på en god barnkappa är att den passar vuxna lika bra- barnen kan ju växa i den79
Slutdiskussion
Varje bra författare har en målsättning...ibland kanske han inte kan säga vart han vill komma, men målet finns där, medveten eller omedveten.80
Det finns en vuxenlitteratur som är ren underhållningslitteratur…Det finns också en vuxenlitteratur som inte är ren underhållning, fast den i mycket iakttar samma konventioner. Den lyckas nämligen säga mer om människans förhållande till liv och död, till medmänniskor och samhälle…Jag antar nu att det förhåller sig i princip samma sätt inom den littertur som skrivs direkt för barn. 81 Ju mer sagor vi ger barnen - desto mer saklig upplysning måste vi ge dem. Det skrämmande undgår ingen, det gäller att vara rustad att möta det - utan att gripas av panik.82
Kurtböckerna tar hjälp av grepp från övriga barnlitteraturhistorien, (sammanfatta), han använder ”vuxna teman” som man inte vanligtvis tar upp i barnböcker.(sammanfatta). Är Loe en modern barnboksförfattare som använder dessa grepp? De är så nyutkomna att det är svårt att analysera och gissa, men det är förhoppningsvis ett avstamp i en ny sorts medvetenhetslitteratur som är ritkad till ganska små barn men även kan, genom satir och andra grepp, fånga den vuxna läsarens intresse. Jag har hört att Erlend Loe har gjort uppläsningar av Kurtböckerna bland Universitetsstudenter så kanske det här är en allåldersbok, även om förlaget valt att lansera den som barnbok.
Litteraturförteckning
Tidningsartiklar
Erlend Loe byggde inte Norge, Jenny Aschenbrenner/TT Spektra, Helsingborgs dagblad, 2003-09-16
Referenslitteratur
Barn och unga i medieåldern – fakta i ord och siffror, Cecilia von Feilitzen, Leni Filipson, Ingegerd Rydin, Ingela Schyller, Rabén & Sjögren, 1989
Barnbokens form, Vivi Edström, Stegelands, 1980
Böcker ska blänka som solar, Redaktör: Boel Westin, Redaktionskommité: Örjan Lindberger, Ying Toijer-Nilsson, Kristin Hallberg och Torbjörn Althén, Rabén & Sjögren,1988
Den norske barnelitteraturen gjennom 200 år-lesebøker, barneblad, bøker, tegneserier, Tordis Ørjasæter, Halldis Leirpoll, Jo Lie Risa, Einar Økland, J W Cappelens Forlag A S, 1981
Litteraturvetenskap – en inledning, Redaktör: Staffan Bergsten, Studentlitteratur 1998
Läckergommarnas kungarike,Ulla Bergstrand, Maria Nikolajeva, Centrum för Barnkulturforskning vid Stockholms Universitet, 1999
Läsning för barn, Redaktion: Gunila Ambjörnsson, Margareta Strömstedt, BonnierFakta, 1983
Möte med barnboken, Lena Kåreland, Natur och Kultur, 1994 och 2001
Tankar om barnlitteraturen, Lennart Hellsing, Rabén & Sjögren, 1963 och 1999
Skönlitteratur
Kurt och fisken (orginalets titel-Fisken), Erlend Loe, Orginalförlag: J. W. Cappelens Forlag A S 1994, Svenska utgåvan: Alfabeta Bokförlag AB 2002
Kurt blir elak (orginalets titel-Kurt blir grusom), Erlend Loe, Orginalförlag: J. W. Cappelens Forlag A S 1995, Svenska utgåvan: Alfabeta Bokförlag AB 2003
söndag 21 februari 2010
söndagens snöiga leftfield spotifylista
Tosca- Springer/
Alphawezen-Speed of light/
Inch-time- Icicles and snowflakes/
Dakota Suit - Z-cars/
Kuriaki- Meditation/
Tripswitch- cumulus/
B. Craack-Butterfly - From p60 remix/
Henning Richter - Salida del sol/
Still going- Still going theme/
Lukas greenberg - My feeling/
Aural Float - Perspectives/
Kasper Bjorke- Heaven/
Carlos Nino and friends- Lonely joined by happy
http://open.spotify.com/user/alelajoensson/playlist/2SYOYJFd9Jvh5kd8ZxuBQ7
Alphawezen-Speed of light/
Inch-time- Icicles and snowflakes/
Dakota Suit - Z-cars/
Kuriaki- Meditation/
Tripswitch- cumulus/
B. Craack-Butterfly - From p60 remix/
Henning Richter - Salida del sol/
Still going- Still going theme/
Lukas greenberg - My feeling/
Aural Float - Perspectives/
Kasper Bjorke- Heaven/
Carlos Nino and friends- Lonely joined by happy
http://open.spotify.com/user/alelajoensson/playlist/2SYOYJFd9Jvh5kd8ZxuBQ7
tisdag 12 januari 2010
Paper postkolonialism Analysera en valfri musikvideo (från Youtube eller motsvarande)
Frågealternativ, del B: analys.
1. Analysera en valfri musikvideo (från Youtube eller motsvarande) med utgångspunkt i
Denise Nobles diskussion om kvinnors autoerotiska femininitet och rörelsescheman i
jamaikansk dancehallkultur.
Lovers rock är en genre inom reggean som utvecklades i slutet av 1970-talet som ett alternativ till roots reggae, vilken blivit alltmer politisk och influerad av rastafarianism. Lovers rock har mer romantiska teman och är influerad av soul och R&B. 2007 kom Alaines skiva ”Sacrifice” ut och hennes sound av R&B blandat med dancehall har blivit oerhört populärt. Jag ska här analysera hennes video av ”Dreaming of you” som är en duett med Beenie Man.
Låtexten och inramningen till videon är en romantisk historia om en man och en kvinna som ligger och ska sova och drömmer om varandra. Först i videon kommer en förklaring till vad REM sömn är. Videons huvudtema är dock att leka med gamla folksagor som tex. Askungen, Törnrosa och Rödluvan. Alaine tar på sig rollen som dessa sagokvinnogestalter. I videon kommer Beeine Man med en sko som han provar, Beenie Man tar på sig rollen som en varg som gömmer sig i bushen medan Alaine går i röd dräkt på skogsvägen. Hon ligger också i Törnrosas kista och kan synas ha blivit given tillbaka livet av den kända kyssen utav prinsen (Beenie Man).
Både de kvinnliga artisterna och de manliga I dance-hallscenen (Dancehall är en typ av jamaicansk reggae som började utvecklades under 1980-talet. Namnet fick den eftersom många texter ansetts som olämpliga att sända på radio, så musiken spelades till stor del enbart på dansställen. Musikstilen kallas även ragga, främst i Europa.) använder sig av systemet utav att ha ett rykte om sig och sin skicklighet för sin egen skull och för att hitta en identitet utanför medelklassen och de Euro-Amerikanska influenserna. Att ta ett rykte (I både positiv och negativ bemärkelse) anses vara ett manligt system och karaktäriseras utav en tävling efter personlig bekräftelse snarare än social bedrift och belöning. Systemet bygger på individens skicklighet att använda ordens makt, sexuell virilitet och aktiviteter som rebellerar mot samhället. ( Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 152-153)
Inom det kvinnliga ryktets ramar ingår i olika hög grad social, ekonomisk och sexuell frihet. En del kvinnor utnyttjar sin sexualitet för att dra till sig en partner som vill leva med dem och deras barn och på så sätt ge dem en bättre plats i samhället och få mer respekt. Att ha ett rykte är en investering i social makt och ger makt över männen och även på ett visst sätt dominans över den eurocentriska synen på femininitet, giftemål och vänskap. I många låttexter inom dancehallgenren är den svarta kvinnans sexualitet och användandet utav och kontrollerandet utav mannen presenterade och synonyma med en materiell bedrift. Den svarta kvinnans förmåga att regera över både mannens lust och plånbok. Raggadrottningens sexiga uppträdande upphöjer hennes värde som manligt objekt men på samma gång ger henne ekonomisk status genom dyra kläder och frisyrer som ger ytterligare makt på samma manér. ( Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 156-157) Ett exempel är den kvinnliga dancehallartisten ”Macka Diamond” som är väldigt utagerande och på sin skiva avbildar sig i ett bad utav pengar.
Alaine leker med koncepten om kvinnlighet på ett annorlunda sätt än sina samtida kvinnliga dancehallartister. Ta till exempel rödluvans moral: flickan som måste lära sig vara rädd för sin egen nyfikenhet och sensualitet…: om du inte går raka vägen genom de sinnerliga frestelserna i den mörka skogen, om du inte är ordentlig och sedlig kommer du slukas av vargen dvs. djävulen eller sexuellt utsvultna män. (Zipes, Vem är rädd för Bröderna Grimm? Socialisation och polisering genom sagor, sid 66)
Man kan ifrågasätta hur svarta kvinnor I populärkulturen samverkar med andra svarta kvinnor I vardagen och I förhållande till massproducerad kultur för publik. Det finns olika sätt att tyda den kvinnliga raggaartisten som fenomen, det kan vara en bedrift, ett motstånd, en revision, ett ifrågasättande och med en uppfinningsrikedom på ett flertal sätt. Någon som har haft stor betydelse i både den svarta afroamerikanska och karibiska kulturen är fenomenet ”trickster”. En strategi att överleva under det gamla slaveriet som har utvecklats till en beteendeform som går ut på att spela dum för att övervinna, när man egentligen är smart och vet precis vad man gör. (Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 161)
Den patriarkala syn på hemmafrun och kulten utav moderskaper blir komplext när man ser in i de olika aspekterna utav den kvinnliga frigjordheten i den jamaikanska musiken. Alaine bygger enligt mig sitt artisteri på ett flertal nivåer. Hon är en trickster men utmanar de dancehallartisterna som lever på att ha ett ”bad reputation” mot att anspela på och försöka utmana dem med hjälp utav att blanda in den nationella dancehallsoundet och samtidigt anspela på sitt ”goda rykte” istället för att vara utagerande. I skivomslaget står det klart och tydligt att hon är välutbildad och är en ”fin flicka”. Beenie Man sjunger den här texten för henne, ett bevis för att han ratar dancehallqueentjejerna och istället vill ta på sig ansvaret för en familj med en ordentlig flicka istället:
Well If You Right The Girl Dem Change For Reach Back To My Boo,
Germany, Italy, Spain To Honalulu,
Some A Say It Nah Goin Work But Dem Dont Really Have A Clue,
Some A Sight Me Up As Bezerk Some A Call Me Beenie Boo,
In Di Club Some Gyal Alert And Tell Me How Dem Wud A Do,
Mi Ready For Go Baptize And Fi Dat U Wan Me Do.
Grimms sagor var visserligen geniala och kanske socialt relevanta i sin egen tid, men de innehöll sexistiska och rasistiska attityder och tjänade på en socialisationsprocess som lade stor vikt vid passivitet, flit och självuppoffring för flickor och på aktivitet, tävlande och samlande av rikedomar för pojkar. ( Zipes, Vem är rädd för Bröderna Grimm? Socialisation och polisering genom sagor, sid 59) Denna Europeiska 1800-tals syn på kvinnor och mäns uppgift i samhället kan nog sägas leva kvar på Jamaica, samhället är genomsyrat av en manlig dominans, det finns få kvinnliga artister och många unga jamaikanska kvinnor lever i ett svårt ställningstagande om identifikation mellan dancehallqueens eller en mer respektabel förebild. Jag tror Alaines popularitet sammanfogar dessa båda grupper. Hon är sexig och använder sig utav det, tex. I den sexiga rödluvan haute cuturelikanande kläderna, men på ett mer sofistikerat feminint sätt. Är det då eurocentriskt? Kanske om man ser på det traditionella arvet, men vem säger att man skall dra alla över en kam och att alla svarta kvinnor generellt inte har någon standardiserad moral eller eftersträvar ett t.ex. familjemönster, trots den lokala traditionen på Jamaica att få barn tidigt och inte stanna med samma man i ett mer fast förhållande.
Bröderna Grimm bidrog i hög utsträckning till det litterära ”förborgligandet” av muntliga sagor, vilka hade tillhört bönderna och de lägre klasserna och hade genomsyrats av dessa gruppers intressen och önskningar…de ville att den rika kulturella tradition, som fanns bland vanligt folk skulle användas och accepteras av den uppåtgående borgarklassen. (Zipes. Sid 60) Kanske att Alaine (som kommer från en borglig bakgrund) vill föra ett moralens budskap till de unga arbetarklasskvinnorna på Jamaica och vara en annan sorts förebild för dem.
Fokusen när det gäller dancehall ligger som oftast på frågan om det är ett sätt att fira kvinnan, eller ifall musiken diskrediterar henne hos de människor som applåderar den och de som avskyr den. Det finns en tendens att högpresterande svarta kvinnor I trettioårsåldern känner ett obehag och är brydda om vad man anser vara Raggans stereotyp utav den sexiga kvinnan, det tycker bilden skadar hur kvinnor ses på och behandlas, inte bara utav svarta män utan utav den vidare publiken utav svart populärkultur. ( Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 149) Jag tror nog att både de som gillar dancehall och de som inte gillar dess utmanande form kan sammanföras i ett gillande utav Alaines kombination av sensualism, romantik och mindre utagerande dancehallerotik. Drömtemat i videon kan tydas som en bild som skildrar att drömmen om ett fast parförhållande och mer subtil romantisk erotik (som i sagornas värld) också kan finnas som motpol och som förebild för jamaicanska kvinnor.
Anna-Lena Jönsson VT08
1. Analysera en valfri musikvideo (från Youtube eller motsvarande) med utgångspunkt i
Denise Nobles diskussion om kvinnors autoerotiska femininitet och rörelsescheman i
jamaikansk dancehallkultur.
Lovers rock är en genre inom reggean som utvecklades i slutet av 1970-talet som ett alternativ till roots reggae, vilken blivit alltmer politisk och influerad av rastafarianism. Lovers rock har mer romantiska teman och är influerad av soul och R&B. 2007 kom Alaines skiva ”Sacrifice” ut och hennes sound av R&B blandat med dancehall har blivit oerhört populärt. Jag ska här analysera hennes video av ”Dreaming of you” som är en duett med Beenie Man.
Låtexten och inramningen till videon är en romantisk historia om en man och en kvinna som ligger och ska sova och drömmer om varandra. Först i videon kommer en förklaring till vad REM sömn är. Videons huvudtema är dock att leka med gamla folksagor som tex. Askungen, Törnrosa och Rödluvan. Alaine tar på sig rollen som dessa sagokvinnogestalter. I videon kommer Beeine Man med en sko som han provar, Beenie Man tar på sig rollen som en varg som gömmer sig i bushen medan Alaine går i röd dräkt på skogsvägen. Hon ligger också i Törnrosas kista och kan synas ha blivit given tillbaka livet av den kända kyssen utav prinsen (Beenie Man).
Både de kvinnliga artisterna och de manliga I dance-hallscenen (Dancehall är en typ av jamaicansk reggae som började utvecklades under 1980-talet. Namnet fick den eftersom många texter ansetts som olämpliga att sända på radio, så musiken spelades till stor del enbart på dansställen. Musikstilen kallas även ragga, främst i Europa.) använder sig av systemet utav att ha ett rykte om sig och sin skicklighet för sin egen skull och för att hitta en identitet utanför medelklassen och de Euro-Amerikanska influenserna. Att ta ett rykte (I både positiv och negativ bemärkelse) anses vara ett manligt system och karaktäriseras utav en tävling efter personlig bekräftelse snarare än social bedrift och belöning. Systemet bygger på individens skicklighet att använda ordens makt, sexuell virilitet och aktiviteter som rebellerar mot samhället. ( Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 152-153)
Inom det kvinnliga ryktets ramar ingår i olika hög grad social, ekonomisk och sexuell frihet. En del kvinnor utnyttjar sin sexualitet för att dra till sig en partner som vill leva med dem och deras barn och på så sätt ge dem en bättre plats i samhället och få mer respekt. Att ha ett rykte är en investering i social makt och ger makt över männen och även på ett visst sätt dominans över den eurocentriska synen på femininitet, giftemål och vänskap. I många låttexter inom dancehallgenren är den svarta kvinnans sexualitet och användandet utav och kontrollerandet utav mannen presenterade och synonyma med en materiell bedrift. Den svarta kvinnans förmåga att regera över både mannens lust och plånbok. Raggadrottningens sexiga uppträdande upphöjer hennes värde som manligt objekt men på samma gång ger henne ekonomisk status genom dyra kläder och frisyrer som ger ytterligare makt på samma manér. ( Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 156-157) Ett exempel är den kvinnliga dancehallartisten ”Macka Diamond” som är väldigt utagerande och på sin skiva avbildar sig i ett bad utav pengar.
Alaine leker med koncepten om kvinnlighet på ett annorlunda sätt än sina samtida kvinnliga dancehallartister. Ta till exempel rödluvans moral: flickan som måste lära sig vara rädd för sin egen nyfikenhet och sensualitet…: om du inte går raka vägen genom de sinnerliga frestelserna i den mörka skogen, om du inte är ordentlig och sedlig kommer du slukas av vargen dvs. djävulen eller sexuellt utsvultna män. (Zipes, Vem är rädd för Bröderna Grimm? Socialisation och polisering genom sagor, sid 66)
Man kan ifrågasätta hur svarta kvinnor I populärkulturen samverkar med andra svarta kvinnor I vardagen och I förhållande till massproducerad kultur för publik. Det finns olika sätt att tyda den kvinnliga raggaartisten som fenomen, det kan vara en bedrift, ett motstånd, en revision, ett ifrågasättande och med en uppfinningsrikedom på ett flertal sätt. Någon som har haft stor betydelse i både den svarta afroamerikanska och karibiska kulturen är fenomenet ”trickster”. En strategi att överleva under det gamla slaveriet som har utvecklats till en beteendeform som går ut på att spela dum för att övervinna, när man egentligen är smart och vet precis vad man gör. (Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 161)
Den patriarkala syn på hemmafrun och kulten utav moderskaper blir komplext när man ser in i de olika aspekterna utav den kvinnliga frigjordheten i den jamaikanska musiken. Alaine bygger enligt mig sitt artisteri på ett flertal nivåer. Hon är en trickster men utmanar de dancehallartisterna som lever på att ha ett ”bad reputation” mot att anspela på och försöka utmana dem med hjälp utav att blanda in den nationella dancehallsoundet och samtidigt anspela på sitt ”goda rykte” istället för att vara utagerande. I skivomslaget står det klart och tydligt att hon är välutbildad och är en ”fin flicka”. Beenie Man sjunger den här texten för henne, ett bevis för att han ratar dancehallqueentjejerna och istället vill ta på sig ansvaret för en familj med en ordentlig flicka istället:
Well If You Right The Girl Dem Change For Reach Back To My Boo,
Germany, Italy, Spain To Honalulu,
Some A Say It Nah Goin Work But Dem Dont Really Have A Clue,
Some A Sight Me Up As Bezerk Some A Call Me Beenie Boo,
In Di Club Some Gyal Alert And Tell Me How Dem Wud A Do,
Mi Ready For Go Baptize And Fi Dat U Wan Me Do.
Grimms sagor var visserligen geniala och kanske socialt relevanta i sin egen tid, men de innehöll sexistiska och rasistiska attityder och tjänade på en socialisationsprocess som lade stor vikt vid passivitet, flit och självuppoffring för flickor och på aktivitet, tävlande och samlande av rikedomar för pojkar. ( Zipes, Vem är rädd för Bröderna Grimm? Socialisation och polisering genom sagor, sid 59) Denna Europeiska 1800-tals syn på kvinnor och mäns uppgift i samhället kan nog sägas leva kvar på Jamaica, samhället är genomsyrat av en manlig dominans, det finns få kvinnliga artister och många unga jamaikanska kvinnor lever i ett svårt ställningstagande om identifikation mellan dancehallqueens eller en mer respektabel förebild. Jag tror Alaines popularitet sammanfogar dessa båda grupper. Hon är sexig och använder sig utav det, tex. I den sexiga rödluvan haute cuturelikanande kläderna, men på ett mer sofistikerat feminint sätt. Är det då eurocentriskt? Kanske om man ser på det traditionella arvet, men vem säger att man skall dra alla över en kam och att alla svarta kvinnor generellt inte har någon standardiserad moral eller eftersträvar ett t.ex. familjemönster, trots den lokala traditionen på Jamaica att få barn tidigt och inte stanna med samma man i ett mer fast förhållande.
Bröderna Grimm bidrog i hög utsträckning till det litterära ”förborgligandet” av muntliga sagor, vilka hade tillhört bönderna och de lägre klasserna och hade genomsyrats av dessa gruppers intressen och önskningar…de ville att den rika kulturella tradition, som fanns bland vanligt folk skulle användas och accepteras av den uppåtgående borgarklassen. (Zipes. Sid 60) Kanske att Alaine (som kommer från en borglig bakgrund) vill föra ett moralens budskap till de unga arbetarklasskvinnorna på Jamaica och vara en annan sorts förebild för dem.
Fokusen när det gäller dancehall ligger som oftast på frågan om det är ett sätt att fira kvinnan, eller ifall musiken diskrediterar henne hos de människor som applåderar den och de som avskyr den. Det finns en tendens att högpresterande svarta kvinnor I trettioårsåldern känner ett obehag och är brydda om vad man anser vara Raggans stereotyp utav den sexiga kvinnan, det tycker bilden skadar hur kvinnor ses på och behandlas, inte bara utav svarta män utan utav den vidare publiken utav svart populärkultur. ( Noble, Ragga Music Dis/respecting Black womem and dis/respecting sexualities sid 149) Jag tror nog att både de som gillar dancehall och de som inte gillar dess utmanande form kan sammanföras i ett gillande utav Alaines kombination av sensualism, romantik och mindre utagerande dancehallerotik. Drömtemat i videon kan tydas som en bild som skildrar att drömmen om ett fast parförhållande och mer subtil romantisk erotik (som i sagornas värld) också kan finnas som motpol och som förebild för jamaicanska kvinnor.
Anna-Lena Jönsson VT08
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)